Hur påverkas vår hälsa och miljö av trängselskatten (TS), Västlänken (VL) och Västsvenska Paketet (VSP)?
Paketet kan komma att påverka både den globala och lokala miljön samt folkhälsan positivt genom en minskning av avgaser i luften, en minskning av buller samt en ökning av aktivitetsnivån hos medborgarna i och runt Göteborg.
Miljö
Hur mycket bidrar trafiken i Sverige till utsläpp?
Transportsektorn står för ca ¼ del av energianvändningen i Sverige. Av de totala koldioxidutsläppen i Sverige kommer cirka 30 procent från vägtransportsektorn (lastbilar, bussar, bilar och motorcyklar). Trafiken är det område som är mest beroende av fossila med mer än 90% av energin från fossila bränslen medan ”industrin” och ”bostäder och service” har lyckats minska till under 10%.
Hur många bilar körs i Sverige och hur många kan använda alternativa bränslen?
Vid årsskiftet 2012/2013 fanns det i Sverige drygt 4,4 miljoner personbilar i trafik. Av dessa kunde 5,9 procent köras på övervägande del förnybar energi. För bilar registrerade under 2012 var bränsleförbrukningen i genomsnitt 5,5 liter per 100 kilometer.
Vad har trafikens utsläpp för effekter och vad innebär det?
Trafikens utsläpp har flera effekter, utsläpp av växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid) som bidrar till klimatförändringar samt utsläpp av kväveoxider, kolväten, kolmonoxid, markozon, slitagepartiklar från asfalt och bildäcken (PAH) som har lokal påverkan på närmiljön. Svaveldioxid som tidigare var ett stort problem och bidrog till försurning är nu i princip löst när det gäller bilar, idag endast 1% av tidigare utsläpp.
När kväveoxider reagerar med vatten bildas syror som fräter på byggnader och försurar marken. Kvävet (nitratjonen) bidrar också till den pågående övergödningen.
Hälsa
Hur påverkar trafiken människors hälsa?
Problemet med just vägtrafikens utsläpp i tätort är att de sker där människor ofta rör sig. Det finns flera forskningsstudier som visar på samband mellan avgaser/partiklar och påverkan på lungkapacitet. Framför allt tydligt när det gäller barn och deras luftvägar. Barn som utsätts för avgaser under 1 års ålder riskerar få nedsatt lungkapacitet. För gravida som utsätts för avgaser ökar risken för att föda för tidigt. En av många negativa effekter av att födas före vecka 37 är att sannolikheten att drabbas av astma och andra luftvägsproblem ökar. Trafikbuller har också kopplats till ohälsa, då främst hjärt- och kärlsjukdomar. Slitagepartiklar ger till exempel i större utsträckning luftvägsbesvär hos personer med astma, medan förbränningsgenererade partiklar har mera koppling till hjärt- och kärlsjukdomar. Partiklarna bidrar till flera tusen för tidiga dödsfall per år i Sverige. Det verkar inte finnas någon nedre gräns för när effekterna uppkommer.
För att bibehålla hälsan är det viktigt att röra på oss regelbundet. Forskning visar att vi inte kan ersätta vardagsmotion med träning, träning fungerar dock som komplement. Samtidigt så rör vi oss allt mindre i vardagen och många årtiondes utveckling har lett till ett ökat stillasittande i vardagen. Vi har stillasittande arbeten, vi åker rulltrappor, använder dörröppnare och hissar oftare samt fler åker bil till och från arbetet än för 20-30 år sedan.
Leder bra kollektivtrafik till förbättrad folkhälsa?
En studie från Trivector visar att kollektivtrafikanter rör sig i snitt 4 ggr mer än bilister i vardagen. En australiensisk studie visade att kollektivtrafikresenärer spenderar i genomsnitt 41 minuter om dagen på att gå och cykla för transportändamål, vilket är fem gånger mer är de 8 minuter som bilister spenderar gående. Frekvensen av kroniska sjukdomstillstånd, fetma och högt blodtryck har visat sig vara lägre i orter med högre befolkningstäthet och bra kollektivtrafik. En kollektivtrafikorienterad planering av våra städer kan även öka trafiksäkerheten. I kollektivtrafikorienterade områden med tätare bebyggelsestruktur, där de boende kör mindre bil, är olycksriskerna lägre än i mer bilorienterade områden.
Har kollektivtrafiksatsningar en stor påverkan på folkhälsan, är det kostnadseffektivt att genomföra?
Hälsovinster av kollektivtrafiksatsningar i USA har studerats av Litman (2010) med slutsatsen att satsningar på kollektivtrafik kan vara en av de mest kostnadseffektiva åtgärdssatsningarna för folkhälsan.
Källor:
http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Luft/Vagtrafikens-utslapp/
http://energimyndigheten.se/Global/Statistik/Energiindikatorer/Energiindikatorer%202013.pdf
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/trafik-o-gator/gator-och-vagar/trafikens-miljopaverkan/!ut/p/b1/04_Sj9Q1MTEwNjIztjDVj9CPykssy0xPLMnMz0vMAfGjzOIDDL0CLZwMHQ383S3dDDxDvAPc_Lx9_L28jYAKIoEKDHAARwNC-v088nNT9XOjciwAztEJsw!!/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/
http://www.dn.se/nyheter/sverige/avgaser-ger-lungskador-hos-barn/ http://arkiv.mitti.se:4711/2012/43/kungsholmen/MIIK-20121023-A-004-A.pdf
http://www.svd.se/nyheter/stockholm/dalig-luft-fara-vid-graviditet_6824127.svd
http://www.trafikverket.se/Privat/Miljo-och-halsa/Halsa/Luft/Vagtrafikens-utslapp/
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-70/Documents/6.pdf
http://www.trivector.se/fileadmin/uploads/Traffic/Rapporter/2012_62_TRV_Okad_folkhalsa_v1.0.pdf
http://www.muscles.se/vardagsmotion-ger-storre-paverkan-pa-halsan-an-korta-intensiva-traningspass/
Ja till trängselskatt i Göteborg 