Faktakollen 15: Wannholt och Munck i GP

Skärmavbild 2018-07-23 kl. 19.17.15.png

”Västlänken skapar trafikled över Heden” lyder den spektakulära rubriken på GP:s debattsida. Det handlar naturligtvis om Martin Wannholt och Henrik Munck från Demokraterna som fortsätter hålla Västlänken ansvarig för varenda liten sak som kan uppfattas som dålig i Göteborg. Att nämnda bilväg har exakt noll med Västlänken att göra bekymrar inte de båda politikerna.

Allélänken

Vad det egentligen handlar om är Allélänken, ett förslag på ny spårvägssträckning som levt sig eget liv under en längre tid. Det primära syftet med sträckningen är att spårvagnarna ska kunna gå genom centrum utan att passera Brunnsparken, ett område som närmast kan beskrivas som en kronisk trafikinfarkt. Genom åren har Allélänken haft många skepnader, bland annat som en tunnellösning, och sedan ett tag arbetar Trafikkontoret med förslaget.

Allelänken.png

Den 20/6 redovisade Trafikkontoret planeringsläget för olika kollektivtrafikåtgärder för Trafiknämnden, på begäran av V, S och MP. Allélänken i Trafikkontorets version innebär att man lägger nya spår i Parkgatan (där det idag går biltrafik i östlig/nordlig riktning). Eftersom den lösningen innebär att vägkapaciteten i Allén minskar, så kompenserar man genom att förlänga Storgatan över Heden. Någon ”trafikled” är det inte tal om, utan en vanlig stadsgata med en fil i vardera riktning. Ärendet var informativt, några beslut i frågan fattades inte under mötet.

Man kan självklart ha synpunkter på Allélänken som sådan. Eller på hur Trafikkontoret valt att implementera den. Och inte minst ha invändningar mot att man bygger nya bilvägar i ett läge där vi behöver minska biltrafiken. Vad man däremot inte kan göra är att kleta denna nya bilväg på Västlänken. Att Trafiknämndens vice ordförande Henrik Munck inte klarar av att hålla isär olika infrastrukturåtgärder är anmärkningsvärt. Västlänken lurar inte i varenda hörn.

Engelbrektslänken

Engelbrektslänken är en spårvägslänk mellan Södra Vägen och Skånegatan längst med Engelbrektsgatan. Det primära syftet med länken är att göra spårvägsnätet mer robust; vid planerade avstängningar och oplanerade stopp i trafiken kommer spårvagnarna ha alternativa vägar att ta sig fram mellan olika punkter. Kopplingen till Västlänken är att den kommer väl till pass under de trafikomläggningar som görs vid Korsvägen under bygget. Den fulla effekten är dock långt större än en enskild trafikomläggning, vilket vi som med jämna mellanrum upplever stopp i spårvagnstrafiken inser.

Skärmavbild 2018-07-22 kl. 19.44.51.png

Huruvida Engelbrektslänken ger förändrade restider beror så klart på vart man ska. För resenärer Avenyn/Skånegatan kommer den tvärtom ge kortare restider. Restiderna Avenyn/Korsvägen kommer blir något längre jämfört med idag, men samtidigt kortare under Västlänkens trafikomläggningar än om den inte byggs. Trafikpolitik kräver en mindre snäv syn än vad Wannholt och Munck uppbådar i sin debattartikel.

Konspirationsteorier: vad Banverket förordade

I början av 2000-talet körde politikerna över experterna på Banverket och tvingade fram omvägstunneln via Haga.
— Wannholt (D) och Munck (D), GP 20/7 2018

Banverket förordade sträckningen Haga-Korsvägen, det utredningsalternativ vi idag benämner Västlänken. Det gjorde även flertalet remissinstanser, både före och efter järnvägsutredningen.

trv slutsats

Att några politiker skulle tvingat en statlig myndighet att förvanska sina utredningar och fattat beslut i strid mot sina egna utredningsresultat är en del av mytbildningen och historierevisionismen kring Västlänken. Styrgruppens protokoll visar tvärtom hur Banverket envist håller fast vid sina utredningsförslag, trots total avsaknad av stöd från övriga parter. Att två högt uppsatta politiker helt okritiskt framför konspirationsteorier i en debattartikel är både beklämmande och oroande.

Historierevisionism: vad politikerna lovade

Politikerna lovade en folkomröstning om finansieringen, innan valet 2010. Och svek det. Politikerna lovade att följa resultatet från folkomröstningen 2014. Och svek igen.
— Wannholt (D) och Munck (D), GP 20/7 2018

Inför valet 2006 rådde det delade meningar bland Göteborgs politiker. En del ville införa trängselskatt, andra ville ha vägavgifter på älvförbindelserna. Som enda parti föreslog Socialdemokraterna att hålla en folkomröstning i samband med valet, och lovade att följa resultatet i fyra år. Anledningen var en oro över att Regeringen skulle införa trängselskatt i Göteborg utan att staden fick något att säga till om. Det blev vare sig folkomröstning eller trängselskatt under mandatperioden. Ingen blev sviken.

När valet 2010 närmade sig såg situationen annorlunda ut. Samtliga etablerade partier tog tydlig ställning för Västsvenska Paketet. Några löften om folkomröstning gavs inte. Av den anledningen bildades det lokala partiet Vägvalet inför valet. Frågan debatterades åter i samband med omvalet 2011. Några kanske blev besvikna, men ingen blev sviken.

Inför den rådgivande folkomröstningen 2014 var partierna tydliga med hur de såg på trängselskatten och svårigheterna med att eventuellt avveckla den. Av det skälet sade flertalet nej till att ens hålla en folkomröstning. Efter valet genomfördes två utredningar kring hur trängselskatten skulle kunna avvecklas, och man kontaktade övriga parter för att få deras syn. Svaret var övertydligt: vill Göteborg bli av med trängselskatten, får staden själva skjuta till motsvarande pengar.

Sedan dess har frågan varit politiskt död. Är det några som svikit, så är det snarare partierna på nej-sidan. Trots snart fyra år i maktens korridorer har de inte lagt ett enda konkret förslag med syfte att avveckla trängselskatten.

[Trängselskatten har] bevisad klimatnytta. I regionen minskade vägtrafiken med 2,5 procent i förhållande till snittet i Sverige förra året, det vill säga 40 000 ton lägre utsläpp redan första året med trängselskatt.
— Martin Wannholt, GP 20/8 2014

I torsdags röstade kommunfullmäktige för att trängselskatten ska vara kvar i Göteborg. För alla som bor och verkar i nordost är det ett väldigt positivt beslut.
— Özgür Tasbas, Göteborgs Fria 30/3 2015

Munck och Wannholt har, precis som sina nya partikamrater Jahja Zeqiraj och Özgür Tasbas, varit tydliga förespråkare av trängselskatt. Munck ville rent av höja avgifterna. Att trängselskatten ska avvecklas när Västsvenska Paketet är betalt var inget som dryftades innan herrarna hade satt en ny partibeteckning bakom sina namn. Apropå att svika de väljare som röstade in dem i kommunhuset.

Demokraterna kan inte bestämma sig

Replikväxlingen som ledde fram till Wannholts och Muncks debattinlägg som granskas ovan har varit något komplicerad. Det börjar med att Moderaterna och Feministiskt Initiativ oberoende av varandra skriver debattartiklar som kritiserar att Demokraterna går till val på att stoppa Västlänken utan att redovisa hur det skulle gå till, och vilka konsekvenser det skulle kunna få.

Nu är även bygget av Västlänken ett faktum. Beslutet har tagits på regeringsnivå och Västlänkens vara eller icke vara är inte längre en kommunal fråga. /…/ Göteborgarna har inte längre möjlighet att säga ja eller nej till Västlänken, att hävda något annat är, anser vi, oseriöst och vilseleder väljarna inför höstens val.
— Larsson (FI) och Lundberg (FI), GP 9/7 2018

Vill Demokraterna framstå som ett seriöst politiskt parti och samtidigt vara emot Västlänken är det minsta väljarna kan begära att man presenterar ett eget alternativ. Man måste också visa hur man tänker sig genomföra det alternativet, och vad konsekvenserna i sådana fall blir.
— Josefson (M) och Magnusson (M), GP 10/7 2018

Kritiken är i högsta grad befogad. Demokraterna har haft uppenbara problem med att förklara hur Västlänken ska kunna stoppas. När vi alls har fått några svar, har det omväxlande varit tal om att omförhandla, häva avtalet, kompromissa, och sedan häva igen fast av andra anledningar än tidigare. Att Wannholt och Munck inte kan hålla en konsekvent strategi är ett tydligt tecken på att de inte har några svar. De vet helt enkelt inte hur de, ens med en majoritet i fullmäktige bakom sig, ska kunna avbryta arbetet med Västlänken.

När Wannholt och Munck hänvisat till ”avtalen”, är det Västsvenska Paketet de avser. Det är ett avtal upprättat mellan fem parter, där Göteborg Stad är den ena. Avtalet innefattar inte bara Västlänken utan också nya Hisingsbron, Marieholmstunneln, resecentrum i Gamlestaden samt en lång rad mindre infrastruktursatsningar i Göteborgsområdet. Samma avtal definierar också finansieringen av paketet. För att göra det än mer komplicerat är många av åtgärderna i paketet redan påbörjade, en del till och med färdigställda. Paketet har redan förbrukat åtskilliga miljarder, och ytterligare miljarder är bundna i kontrakt med entreprenörer vilka inte kommer vara gratis att lösa ut.

Hur Demokraterna tänker sig med övriga projekt, exakt vad de är beredda att offra för att stoppa Västlänken, och vad pengarna ska komma från när finansieringen faller är inte heller något de kan ge några raka svar på.

100 miljarder

Ingångna avtal kan hävas. Det kräver dock att det finns juridiskt godtagbara skäl att förklara avtalet ogiltigt. I första hand måste övriga parter ta ställning till om de går med på att avtalet hävs, om inte måste den part som vill häva avtalet vända sig till domstol.

Tidigare har Wannholt menat att Trafikverket bryter mot avtalet genom att villkoren för utsläpp under Västlänkens byggtid inte följs. Han lade ett yrkande på detta tema i kommunstyrelsen, men när yrkandet skulle behandlas begärde han själv bordläggning av frågan. Vilket har sin naturliga förklaring.

Villkoren ifråga sattes av Regeringen som en del av den judiska processen, och är inget som ingår i avtalen som Göteborg skrivit på. Faktum är att villkoren formulerades först flera år efter att Göteborg skrivit under. Man kan naturligtvis inte häva ett avtal med hänvisning till något som aldrig varit en del av avtalet. Villkoren enligt miljökvalitetsnormen har redan prövats av de domstolar som ska göra det.

I sin gemensamma replik till Moderaterna och Feministiskt Initiativ har Wannholt och Munck därför bytt strategi. Nu heter det att de blivit lovade 100 miljarder, och eftersom de miljarderna inte finns kan avtalet hävas.

Svaret är att vi har en situation där den moderatledda regionen och den socialdemokratiskt ledda staten bryter mot avtalen då de inte kan säkerställa de 100 miljarder som krävs i ytterligare spårinvesteringar inom en överskådlig framtid. När avtalen bryts av staten och regionen så är det Göteborgs kommuns självklara rättighet och skyldighet att häva avtalen. Den som orsakat skadan ska stå för alla Västlänkenkostnader.
— Wannholt (D) och Munck (D), GP 20/7 2018

Nu är det istället staten och regionen som brutit mot villkoren, vilket skulle utgöra giltiga skäl till att avtalet kan hävas. Det är om möjligt ännu märkligare än tidigare. Det finns inget i avtalen som stipulerar ytterligare investeringar. Det finns inte en chans i världen att en domstol skulle godta det här som giltiga skäl att häva avtalet. Att Göteborg Stad har samma skyldigheter som övriga parter, och att ett avtal som hävs på Göteborgs initiativ orsakar övriga parter ekonomisk skada, väljer de att bortse från.

Demokraterna föreslår därför att pendeltågen och kapaciteten på Centralen i stället hanteras genom att existerande infrastruktur utvecklas och bland annat längre tåg kan ge plats för fler passagerare. För dagens station kan utnyttjas bättre och Västlänken ger i sig inga fler tåg.
— Wannholt (D) och Munck (D), GP 20/7 2018

Längre ner i repliken finner vi stycket ovan. Wannholt och Munck tycks helt ovetande om att det idag råder längdbegränsningar på centralstationen, just på grund av den bristande kapaciteten. För att kunna upprätthålla dagens trafik behöver man ställa flera tåg på samma plattform, vilket begränsar hur långa tågen kan vara. Att stationen skulle kunna utnyttjas bättre saknar helt stöd i de kapacitetsanalyser som gjorts de senaste decenniet. Att det inte skulle bli fler tåg är naturligtvis samma trötta mytbildning vi tagit upp ett antal gånger vid det här laget.

Borås eller Norge?

Henrik Munck har tidigare menat att Västlänken är bortkastad eftersom den nya järnvägen till Borås inte verkade bli av. Det var hans främsta skäl till att svänga i frågan om Västlänken när det begav sig.

Var var Göteborgs kommunalråd när infrastrukturministern prioriterade nya tågspår i Skåne framför Göteborg–Borås? Sådana avgörande förändringar sker inte av en slump.
— Munck, GP 1/2 2018

Svaret är att medan Munck själv tjurade i hörnet så jobbade politikerna i Göteborg och Västra Götaland stenhårt på att få in sträckan Göteborg-Borås i Nationell Plan igen. Vilket de lyckades med. Nu kunde Munck inte längre peka ut Borås som anledning till att vara emot Västlänken.

Även när trängselskatten har avvecklats finns det stora belopp i den statliga infrastrukturplanen som kan omfördelas från Västlänken till nytt snabbtåg till Oslo.
— Wannholt (D) och Munck (D), GP 20/7 2018

Då byter man snabbt till Norge istället. För det första, att bygga ny järnväg tar lång tid. Det är bara att se på Västlänken, med 17 år av utredningar och förberedelser innan projektet kunde byggstartas på riktigt. Att pytsa in miljardbelopp på järnväg till Norge är i nuläget inte aktuellt. Och det är en öppen dörr som slås in, Regeringen har redan startat den processen — till skillnad från Demokraterna i rätt ända, genom att inleda dialog med Norge. En fungerande järnväg mellan länder kräver trots allt att båda länderna är överens om vad som gäller.

Men det behöver också påpekas att om Wannholt och Munck, hypotetiskt, hade fått sin vilja igenom finns det inga pengar att omfördela. Ska staten å ena sidan bekosta de sunk costs som uppstår om Västlänken stoppas, och trängselskatten å andra sidan avvecklas och därmed inte bidra med intäkter, är skattkistan tom. Och man kan också undra om Wannholt och Munck på allvar tror att några andra parter kommer vara särskilt pigga på att ingå nya avtal med ett Göteborg som inte respekterar redan existerande avtal?

Synar bluffen

I en vår debattartikel ställde vi frågan om vad Demokraternas alternativ till Västlänken egentligen är och hur en avveckling ska finansieras? Martin Wannholt och Henrik Munck svarade på vår artikel – men svarade tyvärr inte på våra frågor. I stället meddelade man att man egentligen inte vill göra någonting.
— Josefson (M) och Magnusson (M), GP 10/7 2018

Vi får ge Moderaterna rätt i sin slutreplik. Wannholt och Munck svävar ut i nya utläggningar men kan/vill inte svara på hur problemen i centrala Göteborg ska lösas istället, eller hur mycket de anser att ett stopp av Västlänken får kosta göteborgarna i form av andra påverkade projekt och miljardbelopp som måste betalas.

Det är en politisk bluff att påstå att Göteborg ensidigt kan stoppa Västlänken /…/. Bygget är påbörjat och Göteborg äger inte frågan. Att sedan utlova att pengar från inställd Västlänk ska finansiera satsningar på ”10 miljarder på kollektivtrafiken inom Göteborg” är dubbelbluff. /…/ Det är lätt att lova runt med Västlänkspengar Göteborg inte kommer att få och vi får hoppas göteborgarna genomskådar bluffen innan valet.
— Ingelman (V), GP 18/7

Även Vänsterpartiet synar Demokraternas bluff i en replik. Det är den repliken som Wannholt och Munck svarar på med sitt direkt felaktiga påstående om att Västlänken orsakar en ny ”trafikled” över Heden. Munck röstade som ensam ledamot nej till den nya spårvägslänken i Trafiknämnden, apropå att investera i den lokala infrastrukturen.

Sammanfattning

Trots återkommande debattinlägg i ämnet kan Demokraterna vare sig förklara hur avtalet ska hävas, eller klargöra hur mycket det får kosta i uteblivna andra investeringar och skadeståndskrav från övriga parter och kontrakterade entreprenörer.

De uppvisar också en okunskap och oförståelse i ämnet infrastruktur. Att partiets representant i Trafiknämnden inte klarar av att hålla isär olika investeringar är anmärkningsvärt. Deras ställningstagande bygger i många fall på den mytbildning som skett kring känsliga frågor istället för det omfattande utredningsmaterial som finns att tillgå.

Demokraterna må vara ett nystartat parti, men flera av deras ledande företrädare har mångårig erfarenhet av maktens innersta korridorer. De borde ha bättre förståelse i hur praktiskt politiskt arbete går till. Därför känns det orimligt att de inte skulle vara medvetna om att Västlänkens vara eller inte vara är en i praktiken överspelad fråga. Återstår då att de avsiktligt förmedlar en falsk bild inför väljarna i syfte att dra fördel av det missnöje som kommit att dominera den lokala debatten.

/Sören


Fler inlägg i faktakollen

Carina Bulićs gästkrönika i GP
Granskning av GP:s granskning om kapacitetJan Jörnmark och Carina Bulić i GT
Sten Jonsson i Borås Tidning/GPÖkar motståndet mot Västlänken?
Västsvenska Folkinitiativets kampanjSkona Göteborg om kapacitetSkona Göteborg i GT
Carina Bulić om resenärerTågen som försvann igenVägvalet och Lövgren i GP
Tågen som försvannKapaciteten vid CentralstationenMats Lövgren i GT

Det här inlägget postades i Faktakollen, Trängselskatt, Västlänken. Bokmärk permalänken.