Faktakollen 6: Carina Bulić om resenärer

Kritiken mot Västlänken framförs allt som oftast genom svepande påståenden. Någon påstår något, utan att precisera eller belägga påståendet. Sedan sprids påståendet, ofta i ännu mer förvanskad form, utan något som ens liknar källkritik. När påståendet upprepats tillräckligt många gånger i filterbubblan har det förvandlats till en ”Sanning”, något som ”alla vet” men knappt någon kan förklara var det kommer från.

En av de viktigaste strategierna med  ”Ja till trängselskatt i Göteborg” har alltid varit att syna den typen av påståenden – att bemöta bluffar, lögner och missförstånd med hårda fakta. De granskningar vi gjort som Faktakollen följer den traditionen. I ett antal inlägg har vi granskat några texter och bemött påståenden i dessa med noggrant belagda fakta. Det har naturligtvis inte varit så populärt bland vissa.

Ibland har vi lyckats få källan att konkretisera sina påståenden, vilket sällan leder till något annat än av vi kan vara ännu tydligare i vår kritik. Så var exempelvis fallet med ”Stoppa Västlänken Nu” och deras märkliga utsvävningar om tåg som försvann och kapaciteten som inte ökar när kapaciteten ökar. Ju mer precis gruppens ledargestalt Mats Lövgren blev, desto lättare blev det att peka ut exakt vad han gjort fel. Inte sällan väljer de här grupperna istället att försöka misskreditera oss som nätverk och kanske framförallt oss som är aktiva i nätverket personligen. Men vi låter oss inte skrämmas till tystnad.

Carina Bulić om resenärer

Idag tittar vi närmare på ett inlägg av Carina Bulić, en av administratörerna och debattörerna för ”Stoppa Västlänken nu”. Egentligen är det ett ganska ointressant inlägg, men eftersom syftet med det är att försöka slå oss på fingrarna så får det bli en Faktakoll på det.

Resandeökning

Den huvudsakliga frågan i inlägget är hur Västlänken kommer att påverka antalet tågresenärer i regionen.

Mer specifikt är det diagrammet till vänster som Bulić stör sig på. Hon menar att diagrammet inte är rättvisande, och anklagar oss på ”Ja till trängselskatt” att inte ha koll när vi använt det i några av våra inlägg.

Det är lätt att se varför Bulić trampar snett. Hon ser siffran 24 000 på två ställen, och utgår därför att siffran avser samma sak. Förklarligt, men fortfarande väldigt fel. Så blir det ofta när man nöjer sig med första bästa svar som passar och inte fullföljer granskningen fullt ut. Hade Bulić läst en sida till i dokumentet hon refererar till hade hon insett sitt misstag.

Hon citerar det här avsnittet i Västlänkens järnvägsutredning (Banverket 2006);

Genom att restiderna blir kortare kan fler arbetsplatser nås inom kritiska tidsavstånd. Störst ökning av tillgängligheten till arbetsplatser ger alternativ Haga-Korsvägen som innebär att 17 % av arbetsplatserna i Göteborgsområdet kan nås inom 45 minuter. Det innebär att ytterligare 24 000 sysselsatta är nåbara inom detta tidsavstånd, vilket är ett mått på att eftersträvade regionförstoringseffekter uppstår. Beräkningar visar också att den förbättrade standarden attraherar nya tågresenärer, se diagram.

Hon markerar ordet ”nåbara” i texten, det vill säga att ytterligare 24 000 sysselsatta kommer kunna kunna resa mellan bostad och arbetsplats inom 45 minuter. Men det är inte den uträkningen som diagrammet illustrerar, vilket framgår av styckets sista mening.

Hon går sedan vidare till underlagsrapporten ”Trafikering och reseanalys” (Banverket 2006), och citerar stycket nedan från avsnittet 12.4 Positiv regional utveckling. Avsnittet diskuterar hur många arbetsplatser som kan nås inom 45 minuter, precis som ovan.

Samtliga utredningsalternativ innebär ökad tillgänglighet. Inom 45 minuters restid nås i Nollalternativet drygt 13 % av arbetsplatserna medan motsvarande tal för utredningsalternativen ligger över 16 %. Den ökade tillgängligheten innebär att ytterligare cirka 18 000 arbetsplatser är nåbara inom 45 minuter. Som tidigare nämnts ger samtliga alternativ ökad nåbarhet till arbetsplatser. Störst ökning av tillgänglighet till arbetsplatser erhålles för alternativ Haga-Korsvägen för vilket 17 % av arbetsplatserna inom Göteborgs- området och kransområdet kan nås inom 45 minuter. Detta motsvarar att ytterligare 24 000 sysselsatta kan nås inom detta tidsavstånd.

Här borde Bulić reagerat annorlunda. Även om siffran 24 000 återfinns i det diskuterade diagrammet, så stämmer inte övriga siffror. Enligt texten kommer samtliga alternativ öka antalet med 18 000 eller mer, men i diagrammet kommer vare sig Förstärkningsalternativet eller alternativ Korsvägen upp i de siffrorna. Bulić förklaring är att diagrammet ljuger. Den verkliga förklaringen är att det inte är samma beräkning.

På sidan efter, i avsnittet 12.5 Ökad andel resande och gods på järnväg dyker nämligen vårt diagram upp, den här gången med rätt värden. Här kan vi läsa;

Västlänken bidrar genom bland annat snabbare restider till att tåget blir mer attraktivt som transportmedel vilket medför en överflyttning av bilresenärer till tåg. Dessutom minskar tidsavstånden vilket bidrar till nygenerering av tågresor. Vilket utredningsalternativ som bidrar till störst ökning av antalet tågresor beror främst på antalet stationer samt var de är lokaliserade. Samtliga utredningsalternativ bidrar till ett ökat tågresande. Haga-Korsvägen är det alternativ som ger den största ökningen, följt av Haga-Chalmers och Korsvägen. Förstärkningsalternativet är det alternativ som bidrar till minst ökning av antalet tågpassagerare.

Det är alltså två skilda men relaterade beräkningar vi pratar om. Den Bulić hängt upp sig på berör hur många fler arbetsplatser som kan nås inom 45 minuter. Diagrammet avser hur många fler resande man beräknat per alternativ. Att tiden till arbetsplats kommer påverka även den andra av beräkningarna är självklart, men det är inte den enda egenskapen som påverkar. Att resultatet blir 24 000 för båda beräkningarna är helt enkelt en slump. Bulić har blandat ihop olika beräkningar.

Så Carina Bulić behöver inte oroa sig. Vi har full koll.

Den sedvanliga skåpmaten

Inlägget innehåller ett antal andra påståenden som inte berör grundfrågan. De flesta känner vi igen, och de är fortfarande lika felaktiga. Bulićs texter i kursivt.

Haga som rött skynke

Mycket i debatten om Västlänken handlar om Station Haga och hur det ser ut med antalet resande där.

Boende och arbetande

Egentligen inte. Vi andra pratar helst om den nödvändiga kapacitetsökningen, om hur pendeltågsnätet och staden kan utvecklas och hur Västlänken är en förutsättning för det. Det är bara för Bulić och hennes kamrater som Haga utgör ett rött skynke.

Station Haga är strategiskt placerad i västra centrum, omgiven av flera av stadens mest folktäta och populära stadsdelar. Cirka 200 000 göteborgare kommer ha den som närmaste station.

Utredda alternativ

Alternativen är utredda, heter det. Och jo – det är de faktiskt, åtminstone de som var med i järnvägsutredningen. Men utredningen visade inte det som somliga politiker från Göteborgs Stad ville att den skulle visa, nämligen att Haga-Korsvägen var överlägset de andra alternativen vad gäller resandeunderlag, kapacitet, kostnad etc.

Ett projekt av den här storleken utreder man i etapper. Ett antal ytterligare alternativ kunde sorteras bort redan under förstudien — eftersom man redan då kunde konstatera att de inte höll måttet fanns det ingen anledning att ta med dessa i järnvägsutredningen. Inget av de många amatöralternativ som framförts skiljer sig markant från redan utredda förslag.

I själva verket visar järnvägsutredningen tydligt att alternativet Haga-Korsvägen gav bäst resultat på punkt efter punkt. Störst resandeunderlag, störst ökning av tågresenärer, störst tidsvinster och sammantaget störst nytta. Det var också dyrast av alternativen, men kvoten nytta/kostnad var i princip samma för samtliga alternativ. Efter genomförd utredning förordade Banverket alternativ Haga-Korsvägen, det alternativ vi idag benämner Västlänken.

Kapaciteten ökar

Eftersom Västlänken inte klarar fler tåg än dagens situation och därmed inte tillför någon annan nytta

centralen

Med Västlänken på plats ökar kapaciteten markant i och kring Göteborg. På centralstationen fördubblas kapaciteten.

Vi är självklart medvetna om att ”Stoppa Västlänken nu” jobbar hårt att föra fram alternativa fakta om kapaciteten, men den utsvävningen bygger på att Bulićs parhäst Mats Lövgren inte klarat av att förstå Trafikverkets dokument.

Det har vi påpekat gång på gång. När gruppen trots det återupprepar felaktiga uppgifter kan det bara definieras som en medveten lögn från deras sida.

Bara ett räkneexempel

Påståendet följs av ett något märkligt räkneexempel, där Bulić vill lägga kostnaden för Västlänken per tillkommande tågresenär per år. Jag håller verkligen inte med om att det är ett adekvat sätt att räkna, betydlig fler än denna grupp har nytta av Västlänken, och man kan diskutera de belopp hon använder. Men det lustiga är att när vi korrigerat felaktigheterna i Bulićs beräkningar så visar hennes egna sätt att räkna på en intressant sak.

Samtliga utredningsalternativ har en kostnad i järnvägsutredningen. Om Haga-Korsvägen har en dagskostnad på 35 miljarder, så kan vi indexera upp de övriga alternativen med samma kvot som Haga-Korsvägen. Det ger då följande totalbelopp samt kostnad per år givet kalkylperioden 60 år;

  • Förstärkningsalternativet: 19 miljarder kr (317 miljoner kr/år)
  • Korsvägen: 32 miljarder kr (538 miljoner kr/år)
  • Haga-Korsvägen: 35 miljarder kr (583 miljoner kr/år)

Nu kan vi dela årskostnaden på antalet nya tågresenärer respektive alternativ bidrar med;

  • Förstärkningsalternativet: +5000 resenärer = 63400 kr per år och resenär
  • Korsvägen: +12000 resenärer = 44900 kr per år och resenär
  • Haga-Korsvägen: +24000 resenärer = 24300 kr per år och resenär

Hoppsan. Enligt Bulićs  sätt att räkna ger Haga-Korsvägen klart bäst effekt. Kostnaden per person är inte ens hälften jämfört med Förstärkningsalternativet. Dags för Bulić att tänka om och acceptera Västlänken som den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen på hennes egen problemformulering?

Med lögnen som vapen

I sitt inlägg gör Bulić en stor grej av att återkommande benämna oss ”lobbyister”.

Det är långt ifrån första gången hon uppvisat sin konspiratoriska sida; hon har tidigare hävdat att vi skulle ha ekonomiska intressen i Västlänken och består av betalda yrkesdebattörer. Det är naturligtvis rent skitsnack från början till slut. Och det vet hon. Ändå drar hon sig inte för att än en gång blåljuga för sina följare.

Att gänget på ”Stoppa Västlänken nu” inte drar sig för direkta lögner när de tror det gynnar deras sak är allt för uppenbart. Just därför är Faktakollen så viktig.

/Sören


Fler inlägg i faktakollen

Tågen som försvann igen
Vägvalet och Lövgren i GP
Tågen som försvann
Kapaciteten vid Centralstationen
Mats Lövgren i GT

Det här inlägget postades i Svar på tal. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Faktakollen 6: Carina Bulić om resenärer

  1. Peter skriver:

    Mycket givande som vanligt. Tänkte bara påpeka att ni fått med några nollor för mycket i förteckningen över årliga kostnader under rubriken ”Bara ett räkneexempel”. 317, 538 respektive 583 miljoner ska det nog vara, inte 583 000 miljoner (583 miljarder).

    Tack för att ni kämpar!

    • Sören skriver:

      Tack, du har helt rätt. Jag hade talen i kronor först men missade uppenbarligen ta bort tillräckligt med nollor när jag ändrade till miljoner 🙂

Kommentarsfältet är stängt.