Replik Gårdagruppen och Trädplan

Idag publicerade Gårdagruppen och Trädplan Göteborg en gemensam debattartikel på GP. En artikel där de skjuter från höften åt alla håll och kanter, med redan uttjänta argument. Dessutom utan att reflektera över att de båda organisationerna bakom artikeln i själva verket har stora intressekonflikter mellan sig. Låt oss gå igenom artikeln punkt för punkt.

Miljökonsekvensbeskrivning

Om vi börjar med miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) så är det inget facit, utan ett underlag som används för att hantera miljöpåverkan. Att en negativ effekt kan uppstå är inte samma sak som att den kommer uppstå. Dokumentet syftar inte bara till att identifiera eventuella problem som kan uppstå, utan också till att ge förslag på hur sådana problem kan undvikas eller kompenseras. Att enbart se till miljökonsekvensbeskrivningen är alltså inte tillräckligt i sig, utan man måste också beakta hur projektet hanterar de problem som identifierats.

Nollalternativet

I den här typen av utredningar är det rutin att jämföra med ett så kallat nollalternativ, det vill säga att projektet inte genomförs alls. Artikelförfattarna uppvisar en smått pinsam okunskap om utredningsförfarande när de antyder att ett nollalternativ skulle innefatta en annan järnvägslösning; ett sådant alternativ är ett utredningsalternativ (UA), inte ett nollalternativ. Det ska jämföras med andra utredningsalternativ och nollalternativet.

Vidare menar de att nollalternativet innefattar att ”fler spårvägslinjer anläggs över älven och att busstrafiken flyttas ut från Brunnsparken till en cityring i Allén”. Även med den skrivningen klarar de inte av att förhålla sig till en korrekt utredningsprocess. För det första är dessa insatser inte alternativskiljande, de kan byggas oavsett om Västlänken, ett annat alternativ eller ingenting genomförs. För det andra ägnar sig utredande myndigheter inte åt spekulation, utan väger endast in åtgärder som faktiskt är beslutade.

Utredda alternativ

Artikelförfattarna listar sedan tre alternativ de menar inte blivit utredda. Här övergår okunskapen i direkta felaktigheter.

En lösning där pendeltågen går på en pelarslinga in till stationsområdet får ses som en variant av det utredda Förstärkningsalternativet. En variant som inte tillför så mycket annat än en högre prislapp. Precis som Förstärkningsalternativet innebär lösningen att stora områden i Gullbergsvass tas i anspråk och att fastigheter och grönområden i Olskroken kan behöva rivas.

En flytt av centralstationen till Olskroken eller Gårda har utretts men förkastades i ett tidigt skede då dessa lösningar inte uppfyllde grundläggande krav. Att plocka upp förslag som vi vet inte åstadkommer det vi vill och utreda dessa ytterligare är rent slöseri med skattepengar.

Markanspråk vändslinga

I nästa stycke menar de att Västlänken hindrar att Gullbergsvass inte kan utvecklas förrän 2026, medan alternativ kan vara klara till 2025. Ett helt år vunnet! Eller?

Fel. Trafikverket räknar med att ha denna delsträcka klar redan 2023, vilket enligt artikelförfattarnas argumentation då skulle tala till Västlänkens fördel. Ännu viktigare att påpeka är att alternativ som Förstärkningsalternativet och pelarvarianten de själva nämner kommer ta stora ytor i anspråk i området och därmed försämra utvecklingspotentialen markant.


Debattörerna menar att en alternativ lösning kan finansieras med markvärdet i Gullbergsvass. För det första, samma gäller Västlänken. För det andra, många av de alternativ — även sådana som debattörerna förespråkar — försämrar markvärdet jämfört med Västlänken. Det är dock en dålig finansieringslösning, som skulle kräva stora och långvariga lån och innebär att Göteborg tappar intäkter staden vill använda till annat.

Våldförande och övergrepp

När argumenten tryter kommer det mer svulstiga ordförrådet fram. Området kring Hagastationen är det mest tätbebyggda i Göteborg, med 36 000 arbetsplatser och flera institutioner inom upptagningsområdet. Pendeltågsstationer handlar heller inte bara om direktresor, utan också att om skapa knutpunkter i strategiska lägen. Hagastationen är ett sådant, som ger pendelresenär från hela västra Göteborg möjligheten att byta till lokaltrafik med kortare restider och lägre belastning på centrumtrafiken som följd.

Resandeökning

Resandeökning

Jämfört med alternativet med enbart Korsvägen är merkostnaden för Hagastationen låg och väl värd pengarna ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Dessutom innebär den lägre klimatpåverkan och mindre påverkan under byggskede då den i större utsträckning går i berg.


Området framför Hagastationen kommer inte vara öppet schakt i sju år. Själva tunneln kommer byggas i fyra etapper under fem år, endast en etapp kommer innebära ett öppet schakt längst hela vägen.

Haga byggskede

Myten om miljökatastrofen

Att bygga infrastruktur innebär självklart klimatpåverkan under byggskede, Västlänkens totala klimatkostnad är ungefär dubblett så hög som den fem hundra meter långa Marieholmstunneln som jämförelse. Men i motsats till den senare kommer Västlänken bidra med markant klimatnytta under drift.

Ackumulerade klimateffekter

Ackumulerade klimateffekter

Påståenden om att Västlänken skulle behöva 60 år för att uppnå klimatneutralitet grundar sig helt på en felaktig beräkning som publicerades i GT. I själva verket handlar det om 5-10 år, kortare än så om Västlänken kommer upp i de resandemängder som exempelvis Martin Wannholt gjort gällande.

Träd kring station Haga

Träd kring station Haga

Att 500 träd påverkas av planområden är inte samma sak som att de kommer försvinna för all framtid. 300 av dessa kommer att bevaras på plats eller flyttas, och av återstående kommer de flesta att ersättas.

Skyddsvärda träd kommer självklart att prioriteras för bevarande, men de utgör en minoritet. Inom schaktområdet finns sex äldre träd och fem hålträd. Alltså sammanlagt elva skyddsvärda träd.

Ur klimatperspektiv överskattar artikelförfattarna effekterna grovt, en normal skogsavverkning omfattar fler träd än hela Västlänken.


Det mest iögonfallande är dock att Trädplan skriver denna artikel tillsammans med Gårdagruppen. Deras förslag innebär också stor påverkan, framförallt kommer fastigheter och grönområden i Olskroken att behöva rivas. Är de träden mindre värde än de i Haga? Trädplan borde istället glädjas över att man tar trädbeståndet på så stort allvar att man avsätter 75 miljoner i bevarandeåtgärder.

I övrigt är stycket en uppräkning av några av de utmaningar som Trafikverket måste hantera. Vilket inte är någon omöjlighet, som den uppmärksamme har noterat så har vi byggt tunnlar förr i Göteborg utan att några katastrofer inträffat.

Stadsbilden

I det här stycket befinner sig artikelförfattarna i öppen konflikt. Kom ihåg första stycket, där man menade att det skulle byggas andra järnvägsalternativ, nya älvförbindelser och bussvägar. Nu uppvisar man istället en rädsla över att staden utvecklas. En fråga till artikelförfattarna, hur tror ni en stadsmiljö där staden växer med ökat bilberoende kommer påverka barnen? En stad där bilköerna växer och luftkvaliteten blir allt sämre och sämre?

Och så avslutar vi med den ständigt närvarande Riksrevisionen, den mest seglivade myten av alla. Riksrevisionen framförde förvisso riktigt kritik mot det underlag som beslut fattades på, vilket inte var uppdaterat till rådande förhållanden. Sedan dess är kalkylerna uppdaterade och de visar att Västlänken är samhällsekonomiskt motiverad. Riksrevisionens rapport är inaktuell sedan länge.

Ohelig allians

Att Gårdagruppen och Trädplan befinner sig i en intressekonflikt de gör sitt bästa att inte låtsas om torde vara uppenbart vid det här laget. Den ena parten vill bygga en Västlänk, bara en annan än den som byggs nu. Det andra parten vill att allt ska vara som det är. Tror man att Gårdaalternativet kommer gå obemärkt förbi har man lurat sig själv. Tror man att en ökande befolkning inte väljer bilen när kollektivtrafiken inte utvecklas likaså.

Båda grupperna har också uppmanat sina sympatisörer att rösta nej till trängselskatten, trots att ett nej står i direkt konflikt till vad respektive grupp säger sig vilja uppnå. Gårdaalternativet förutsätter finansiering på exakt samma premisser som Västlänken, det vill säga trängselskatt eller höjd kommunalskatt. Trädplan säger sig värna om miljön, men när det kommer till kritan motsätter de sig de två projekt som gör mest nytta för klimat och luftmiljö: trängselskatten och Västlänken. Däremot inte ett ord om Marieholmstunneln. När de går hand i hand med konservativa vanebilister uppstår rejäla sprickor i miljöfasaden. Tar vi klimathotet på allvar krävs progressiv politik, aldrig reaktionär förändringsobenägenhet.

Alternativen ska utredas, är artikelförfattarnas slutsats. För att landa i den slutsatsen måste de inte bara ignorera det faktum att de alternativ de förespråkar redan har utretts och förpassats till papperskorgen, utan också bortse från vad hela projektet syftar till. Det spelar inget roll vem som utreder, eller hur många gånger vi utreder; så längre grundkraven består kommer Västlänken bli svaret.

Västlänken syftar till att öka kapaciteten på järnvägen och öka pendeltågstrafikens resandeandel, och det på ett sätt som gynnar snarare är försvårar stadsutveckling. Vare sig Trädplan eller Gårdagruppen klarar av att förklara hur det ska gå till.

/Sören Jensen

Det här inlägget postades i Trängselskatt, Västlänken och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

56 kommentarer till Replik Gårdagruppen och Trädplan

  1. Hansson skriver:

    Mycket bra svar! Kan ni få in det i GP också? Kanske för långt för en debattartikel, men ändå.

    • Sören skriver:

      Den är på tok för lång som replik, tyvärr. Vilket är en del av problemet; det är enkelt att skriva ihop en textmassa bestående av allehanda lösryckta påståenden staplade på varandra, men desto svårare att föra längre resonemang med källhänvisningar och underbyggda fakta.
      Bara se till hur floskler som ”enligt Riksrevisionen”, ”inte samhällsekonomiskt lönsam”, ”är en miljöbov” dyker upp gång på gång. Trots att vi tar varenda möjlighet vi kan att motbevisa genom att hänvisa till fakta.

      • Hansson skriver:

        Jo, det är ett ständigt problem när man debatterar med de som är emot Västlänken; Svaren blir så mycket längre än frågan. Det svåra är ju också att det är så många faktorer som skall lösas samtidigt och på ett sammantaget bra sätt. Kritikerna nöjer sig med att lösa en eller två punkter och ofta på ett dåligt sätt, dessutom.

  2. Thomas skriver:

    Var kan man hitta riskanalysen för Västlänken?

  3. Hansson skriver:

    Apropå byggnation så planerar Jernhusen ha de första husen klara för inflyttning 2018 i RegionCity, området mellan Västlänken och Bangården! Så mycket för att inget skulle byggas för 2026!

  4. Ann skriver:

    Gårdagruppen och Trädplan vill bara lura sina läsare med sin debattartikel, så man får hoppas att ingen går på deras lurendrejeri.

    Man tror också att man kan ändra på Västlänkens MKB som är fastställd av Länsstyrelsen för Västra Götaland och Regeringen när den finns med i samrådet för järnvägsplansen, för MKB:n måste ju vara med i en sådan samråd utan att man kan ändra i den.

  5. Carl skriver:

    Bra inlägg i debatten. Jag gillar både Västlänk och trängselskatt och har därför aldrig brytt mig om gå igenom motargumenten särskilt noga. Dock är jag lite konfunderad att ett av de alternativ som de flesta motståndarna lyfter som motalternativ (Gårda-stationen) sällan bemöts med någon konkret kritik, utan bara avfärdas utan vidare kommentarer – precis så som skedde här. Du skriver att alternativet om en Gårdastation eller flytt till Olskroken avfärdades på ett tidigt stadium då dessa lösningar inte uppfyllde grundläggande krav, men jag hade verkligen önskat lite konkreta fakta kring vad det är som gör att dessa alternativ avfärdades, dvs. vilka krav möts inte, vad är nackdelarna som gör dessa alternativ sämre. OBS! Jag menar inte att jag inte litar på utredningarna som gjorts, utan att så länge ingen ger ett tydligt besked om detta, så kommer en stor mängd Västlänks-motståndare anse att Gårda-stationen är ett mycket bättre alternativ. Den har fått så mycket positiv publicitet och kring Västlänken hörs bara allt som är ”dåligt”.

    • Sören skriver:

      Ja, det kanske är dags att ta en ny vända med Gårdalänken och varför den aldrig kan vara svaret på den fråga som ställdes. Vi har tidigare skrivit en replik kring Gårdalänken, men jag kan dra det lite kort;
      • Ett av huvudsyftena är att öka kapaciteten i järnvägsnätet i centrala Göteborg. Västlänken nära dubblar kapaciteten. Gårdalänken i den utformning som gruppen presenterar är otillräcklig och måste expanderas kraftigt. Tveksamt om det ens går.
      • Ett annat huvudsyfte är att göra pendeltågen mer tillgängliga och på så sätt öka kollektivtrafikens resandeandel. Västlänken gör detta bl.a. genom att tillföra två stationer i attraktiva lägen. Gårdalänken tar istället bort den mest attraktiva knutpunkten och har bara en station i ett mindre attraktivt läge.
      • Gårdagruppen må ha yrkeskunskaper inom arkitektur m.m., men det är uppenbart att de saknar järnvägskompetens. Deras förslag innehåller en mängd tekniska brister och obesvarade frågor. Om de går att lösa alls riskerar de att bli mycket dyra och ge stor påverkan på framförallt Olskroken.
      • Gårdalänken skapar restidsförlängningar inte bara för stora grupper av pendeltågsresenärer utan också i den lokala kollektivtrafiken. När hälften av spårvagnslinjerna dras om för att passera Gårda innebär det en omväg för väldigt många resenärer.

    • Fraternitas skriver:

      Vi har tidigare skrivit om Gårdagruppens förslag, läs här: jatrangselskatt.se/2013/12/15/gardalanken-under-luppen/

  6. Ping: Som på beställning | Flugan på väggen

  7. Dan skriver:

    Stryk det minst viktiga tills du bantat den till GP-format då!

  8. Bertil von Krusenstjärna skriver:

    Den som gräver en grop åt andra??? Va fan gräv upp hela centrala GBG låt alla gamla hus rasa och få sättningar i leran, låt alla träden dö vi MÅSTE gräva en tågtunnel till varje pris, vi MÅSTE få åka tåg till Haga vem behöver bussar och spårvagn TÅG TILL HAGA får kosta vad det kosta vill TÅG TÅG TÅGA-PARTY he he he gärna höghastighetståg det är bråttom för hagaborna……. Höj trängselskatten till 120kr passagen bara vi får tågtunneln till Haga vi ger aldrig upp för vi är tunneltokiga och våra beslutsfattare är ändå döda eller har gått i pension när detta dårskap är färdigställt och säkert kostat det tredubbla heja heja heja tågtunnel till Haga?………låt miljarderna rulla på gräv gräv gräv???

    • Sören skriver:

      Tack för ett paradexempel på hur otroligt osaklig och oseriös nej-sidan tenderar att vara.

      • Janne skriver:

        Den typen av retorik stärker knappast din trovärdighet Sören… Jag väntar fortfarande på att du skall komma med kreativ kritik på http://www.stoppavastlanken.nu🙂

        • Sören skriver:

          Du menar att Bertil ovanför tillför någon form av trovärdighet? Med ”TÅG TÅGA-PARTY” och annat svammel?

          Vad exakt menar du att jag ska ”kritisera” på ovanstående länk? Jag är mer intresserad av sakfrågor en att recensera hemsidor, om jag ska vara uppriktig. Deras Fb-sida verkar däremot lika full av konsprationssidor som många andra nej-sidor, nu har jag tydligen ekonomiska intressen i Västlänken också. Tröttsamt värre.

          • Janne skriver:

            Nu är ju inte Bertil representativ… Och du erkände just indirekt att du kritiserar sidor som du inte besökt. På tal om trovärdighet då… Wikin på stoppa-VL besöks å andra sidan av många kunskapstörstande så det är OK.

        • Sören skriver:

          ”du erkände just indirekt att du kritiserar sidor som du inte besökt”
          Vad får du det ifrån?! Jag såg på deras Fb-sida att en av deras admins påstår att vi har ekonomiska intressen i Västlänken. Det är ren och skär fantasi.

          Jag har tidigare harvat en snarlik uppsättning med myter, du kan hålla till godo med den så länge;
          https://jatrangselskatt.se/2014/11/25/vad-ar-sant-om-vastlanken-har-ar-tio-svar/

          • Janne skriver:

            Du har tidigare raljerat över sidan. Då uppmanade jag dig att förklara vad du menade med felaktigheter. Men du vet kanske inte vad du skrivit?

        • Sören skriver:

          Ja, någon länkade mig till deras wiki och det första man ser är en uppradning av Hallandsåsen et.al. Såg inte att det var samma du länkade (fast inte direkt till wiki den här gången), reflekterade bara över Fb-länken där jag såg att de grottat ner sig i konspirationsteorierna.
          Kanske jag betar av bemöter även denna floskelparad när jag har tid, vem vet.

        • Hansson skriver:

          De ägnar sig åt ett väldigt smalt sätt att samla argument. På denna sida med remisser och synpunkter http://wiki.stoppavastlanken.nu/doku.php?id=remissinstanser så finns endast de med som kan andas minsta gnutta av kritik mot Västlänken. Det finns väldigt många andra remissvar som var positiva och de är inte med. Inte heller är den samlade slutsatsen och svaren på remisserna med. Tog man med det så får man en helt annan bild av vad remissinstanserna tycker om Västlänken. Nu är de ju inte intresserade av det utan vill enbart dra fram det negativa som kan tänkas stödja deras sak. Inte förvånande det heller i sig, men speciellt sakligt är det inte.

          • Janne skriver:

            Men den andra sidan har ju lagt hundratusentals kronor på säljmaterial, då behövs det i alla fall en lite motvikt Hansson. Men om nu VL är så förträfflig så är det väl inget att oroa sig för?

          • Hansson skriver:

            Jag är inte orolig. Men här man på det sättet så blir världen och sammanhangen obegripliga och det går inte att förstå varför alla beslut går dem emot. Man kan ju notera att det inte är speciellt många med kritiska synpunkter och de väger inte så tungt. De positiva är.många fler och väger tyngre. De kan inte bli överraskade när ingen lyssnar på dem och de förlorar.

    • psykosa skriver:

      Bertil. Snarare handlar detta om att vi måste köra bil kors och tvärs till varje pris och stoppa det som tar från bilens centrala plats i staden.

      Inget ljud av kritik när Götatunneln byggdes, ingen kritik riktad mot Marieholmstunneln.
      Men de är ju biltunnlar…
      Kollektivtrafikanter samt cyklister däremot är så vana att bli bortprioriterade, vana att hamna efter i satsningar.

  9. Svante Sjöstedt skriver:

    Skicka till GP illa kvickt om ni inte redan gjort det, otroligt klargörande och väl formulerat!

    • Sören skriver:

      Nja, vi ser faktiskt hellre att politikerna tar replik i tidningen. De kan inte förlita sig på att vi tar fighten i deras ställe hela tiden, det är dags både för de rödgröna och alliansen att smutsa ner händerna lite.

      • Thomas skriver:

        Tyvärr verkar det som att detta inte kommer att ske. Det stundande extravalet till riksdagen verkar istället leda till att alla partier förutom SD o Vägvalet försöker distansera sig från allt som har med trängselskatt o västlänk att göra. Se tex David Lega i dagens GP.

        • Hansson skriver:

          Ja, den var ju ett praktexempel i sig att missförstå. Göteborg vill inget och har inget begärt av regeringen. Tvärtom har Göteborg snarast gjort klart att de inte vill ändra något.

          Tyvärr så tror jag också att de blir fullt upptagna med omvalet och att det nog ändå vore bra om nätverket skrev en debattartikel. Kanske kan man få med en hänvisning till detta längre inlägg?

          • Thomas skriver:

            När de politiska partierna sviker så har åtminstone Trafikverket blivit mer aktiva i att bemöta den här typen av vilseledande debattartiklar. T ex i dagens GP. Kanske är det att föredra att Trafikverket som expertmyndighet ökar sin informationsinsats istället för att partierna gör det.

          • Hansson skriver:

            Det är bra att någon skriver om korrekta fakta. Tyvärr har väl konspirationsteorierna nått sådana höjder att så fort någon skriver positivt om Västlänken så anses de som part i målet och därmed är också utan trovärdighet. Märkligt kan tyckas men just det synsättet har jag stött på ofta när jag debatterar i GP.
            Att de som kritiserar Västlänken och istället propagerar för något eget favoritalternativ är partiska och bara ser fördelar med sitt och nackdelar med Västlänken struntar de i. Det är ju de som är part i målet, sitt eget mål!

        • Sören skriver:

          Det är bra att Trafikverket går in och bemöter (när GP släpper till, vilket de tydligen inte alltid gör) men samtidigt blir det rätt byråkratiskt och defensivt. Som myndighet kan de inte ta ut svängarna. Och där hade politikerna behövts, prata visioner och framtid snarare än tekniska detaljer. Den rollen kan inte heller vi ta riktigt.

  10. maria skriver:

    Hej kära ni.
    Jag tror Gårda verkar förnuftigt med tanke på att det ligger öst om stan och nära berg. Jag har läst på en del av dokumenten som trafikverket har skrivit samt debatter, uppsatser från Chalmers väg och vatten och sammandrag. Negativ nytta, 3 min upp och 3 min ned med sammandraget inga tidsvinster, troliga grundvattensäkningar, möjliga hussättningar, arbete med speciella pålar som fungrrar tryckavlastande för att motverka förskjutningar, många inblandade för att öka problemlösning och nya inversioner och risker för ökade kostnader troligt för att locka köparen som kan öka i samband med uppkommna många möjliga problem. Det verkar som Göteborg kan få större nytta med andra projekt såsom spårvagnar, elbussar (läs om chalmers och volvo) och kanske är Gårdaalternativet bättre (berg, utanför stan, färre kulturskydd, nysatsning i nya områden och rakare).
    Hoppas jag bidrog med några nya tankar -men vad vet jag. ”Ju mer jag vet desto mer vet jag att jag inte vet”, säger ofta professorer. Ödmjukhet och kunskap går hand i hand, tror jag.
    Må Göteborg få det bästa. God Jul.

    • Sören skriver:

      Hej Maria,
      Västlänken är verkligen inget enkelt bygge, och det finns många svårigheter att hantera. Därför är det viktigt att man respekterar och gör sitt alla bästa för att hantera de problem som kan uppstå.
      Men omöjligt är det verkligen inte, byggnadstekniskt är de känsliga delarna snarlika Götatunneln som gick utmärkt att bygga utan att några katastrofer inträffade.

      Västlänken har en svagt negativ NNK (ex. utbyggnaden av E20 har sämre värden) men i slutbedömningen där man även väger in effekter som inte kan prissättas anses den vara samhällsekonomiskt motiverad. De totala tidsvinsterna är betydande, sedan vet jag att det förekommit debattinlägg som hävdat annorlunda men samtliga dessa har valt bort reserelationer med stora vinster i sina uppställningar.

      Problemet med Gårdaalternativet är att den inte är ett svar på frågan som ställts. Den löser helt enkelt inte de problem som Västlänken ska lösa.
      Inte heller är den utan utmaningar, bland annat så kommer man behöva riva delar av Olskroken för att lösa en anslutning norröver. Till råga på allt ökar den restiderna även i det lokala trafiksystemet; när man drar om spårvagnslinjer genom Gårda så innebär det en omväg för väldigt många resande. Jag skrev mer om Gårda i ett svar ovan.

      När det gäller andra trafikslag som spårvagn/buss så är det en annan femma. Sådana lösningar kan (och bör/ska) ske parallellt med en lösning för tågtrafiken, de är så att säga inte utbyttbara. Inte heller kan man använda paketets pengar till sådana satsningar, då de räknas som lokala och därför inte kan räkna med medfinansiering från stat och regioner.

      God jul på dig med!

  11. maria skriver:

    Hej kära ni. (Version 2)
    Jag tror Gårda verkar förnuftigt med tanke på att det ligger öst om stan och nära berg. Jag har läst på en del av dokumenten som trafikverket har skrivit samt debatter, riksreversionen, trafikverket, uppsatser från Chalmers väg och vatten och sammandrag från alla möjliga skribenter kring ämnet (arkitekter, specialister inom bygge och stadsplanerare, journalister, fritänkare). Detta förstår jag: Negativ nytta, 3 min upp och 3 min ned till perrongen med sammandraget inga tidsvinster, traffikverket önskar bättre säkerhet för utrymning i tunneln, troliga grundvattensäkningar (realitet i Stockholm förbifart sas på rapport?), möjliga hussättningar, framtida ökade vattenstånd, kulturminnen och fornlämningar, trädförflyttningar? (internarionellt pris för planerna), arbete med speciella pålar som fungerar tryckavlastande för att motverka förskjutningar, många inblandade för att öka problemlösning och nya inversioner och risker för ökade kostnader troligt (lågt grundpris för att locka köparen som kan öka i samband med uppkommna många möjliga problem). Det verkar som Göteborg kan få större nytta med andra projekt såsom spårvagnar, elbussar (läs om chalmers och volvo) och kanske är Gårdaalternativet bättre (berg, utanför stan, färre kulturskydd, nysatsning i nya områden och rakare).
    Hoppas jag bidrog med några nya tankar -men vad vet jag. ”Ju mer jag vet desto mer vet jag att jag inte vet”, säger ofta professorer. Ödmjukhet och kunskap går hand i hand, tror jag.
    Må Göteborg få det bästa. God Jul.

  12. maria skriver:

    Läste en stund. Kikade på västrafik på avstånd. Funderade på Gårdas många våningar. Säkert dyrt. Intressant att läsa dialogen. Minns att Hisingen inte fick sina spår och satsningar togs bort från västlänken som skulle göra norr och söder glada.Jag kanske minns fel?
    Jag reflekterar hur mitt framtida jag skulle resa. Ogillar tunnel. Stressigt. Läskigt. Fult. Sterilt. Jag hade valt något som hade gett mig frisk luft och vacker utsikt. Gärna cykel.
    Varför tunnel igen tänker jag. Ja just det. Centralstationen.
    Jag har alltid tagit bussen in till stan från Frölunda. Ogillar spårvagnens långsamma krypande längs gator. Föredrar havsutsikt. Jag går av strax efter operahuset. Promenerar om det behövs till byten för buss och tåg.
    Jag skulle nog aldrig ta tunnel är min slutliga tanke.
    Den enda gången jag väljer att åka i stirila miljöer är när inga andra val finns.
    Jag skulle vilja lägga tåget utanför stan för att uppleva mer natur.
    När skulle jag ta ett tåg? Märklig tanke.
    Jag uppskattar resan. Tunnel är för andra än mig. Det är dit mina känslor når. Om jag skulle strunta i upplevelsen och bara bry mig om strategi för pendling mellan Haga och säg Stockholm. Ja då kanske. Men då måste jag glömma bort att jag är Göteborgare eller att tänka som en turist som önskar så mycket annat än tunnel.
    Jag tror på att satsa på att bygga efter upplevelse. Är det inte mätbart?
    Tunnelbygget är häftigt så tillvida att den är cirkulär. Rondeller är alltid bra. Fast nu talar vi inte om en rondell som är naturlig att välja före andra vägar att åka. Nu talar vi om en rondell som är under ytan för några framtida människor som inte gillar upplevelsen att titta ut genom fönstret och njuta av utsikten. Vad är det för märkliga varelser? När blir vi så inskränkta?
    Det må bara vara känslor som uppkom från den torra räkningen av sträckor och tid. Men vem mäter vilka vägval människor tar? Tid? Pengar? Upplevelse?
    Hur skulle jag vilja åka om jag bodde i norr, öster eller söder. Åh om det var en rak sträcka så skulle jag vilja se vatten, väderlek, affärer, Liseberg och mycket mer genom mitt fönster. Då skulle jag gå av för att upptäcka mer. Om jag satt i en tunnel skulle jag säkert glömma av andra hållplatser mer än själva målet. Hela resan skulle vara obehagligt tråkig. Göteborg är väl lite mer en upplevelse än en sträcka, en tid?
    Om vi bygger för att visa Göteborg från mark och luft så blir det vackrare.
    Gårda eller Hisingen eller Mölndal kanske?
    Tunnel. Njae. Jag tror bara det är fel sätt att visa upp Göteborg på.
    Ursäkta att jag inte spinner vidare på siffror och statistik. I slutändan funderar jag på vilka som kommer välja tunneln. Långa sträckor vill jag åka rakt. Korta täta områden dem vill jag åka runt. Alltid vill jag åka ovan jord. Tunnel måste jag tvingas till. Varför räkna mer? Går det inte att bygga ovan jord? Det är en utmaning att anta. Det kommer definitivt bli vackrare resa och fler mål på vägen att besöka. Göteborg är vacket med sina höjdskillnader.
    Nu lägger jag undan detta och fokuserar på julen. Vad vackert allt är med sina ljus. Smyrna hade en fantastisk julshow i år. Internationell. Blev övertalad.
    God Jul till er!

    • Sören skriver:

      Hej igen,
      En del människor har klaustrofobi, andra har höjdskräck, ytterligare andra har torgskräck. En del är allergiker, en del är överkänsliga, en del är funktionshindrade. Men ska vi bygga en stad så kan vi faktiskt inte begränsa oss utifrån varje enskild individ; då blir det aldrig något gjort. Vi måste se till för- och nackdelar för hela staden.

      Det fanns ett tidigt utredningsalternativ som tog en vända över Hisingen. I tanke på den kritik som nu framförs mot Västlänken så hade folk motsatt sig det alternativet ännu mer. Dyrare, längre sträckning i lera, två dragningar över älven, osv. Däremot har man förberett för framtida expansioner av Västlänken; en som grenar av mot N:a Älvstranden och sedan vidare mot Torslanda, och en som grenar av mot sydväst, ner mot Askim. Innan dess kommer man bygga ut Bohusbanan för att hantera pendeltrafik, med bl.a. en ny station vid Backa/Brunnsbo. En utbyggnad som kräver att både Västlänken och nya Marieholmsbron (del av Hamnbanan) är på plats.

      Att bygga ut infrastrukturen ovan jord innebär att man måste göra plats genom att riva befintlig bebyggelse. Byggnader och grönområden. Det tror jag ingen vill. För att göra det än värre, så skulle det innebära att man glesar ut staden. Det leder istället till att transportbehoven ökar. En nedgående spiral.

      Att göra sina dagliga resor under jord är inget nytt och inget konstigt. Tunnelbana finns i de flesta större städer. Vare sig bil- eller tågtunnlar är nyheter ens i Göteborg. Andra städer som byggt ”västlänkar” inkluderar Stockholm, Malmö, Helsingfors, Zürich, Leipzig, Antwerpen, m.fl.. Det har fungerat bra där, och det kommer fungera bra här också.
      Trevlig jul!

    • Hansson skriver:

      Även Gårda skulle ligga i underjordiskt i berg så den skulle heller inte hjälpa dig med dina tunnelproblem.

  13. Kent skriver:

    Utflyttning av Centralstationen har avfärdats torftigt i den refererade rapporten (de 16 raderna), men den rapporten gör det på helt felaktiga grunder, och kom ihåg att detta gjordes långt innan det fanns ett Gårdaalternativ presenterat. Huvudargumentet mot en flytt av centralen var att majoriteten av pendeltågsresenärerna har Göteborgs centrum som slutmål för resan, men det är fel. Bara 10% uppfyller denna kvot, resten reser vidare med buss eller spårvagn. Och det är inte svårt att tänka sig, de stora arbetsplatserna finns på Hisingen och Chalmers-Sahlgrenska. Ett annat argument har presenterats mot en flytt av centralen; att bevara värden i nuvarande centrum. Med detta syftas privata fastighetsägare och näringsidkare. Vi ska inte använda skattemedel för att gynna privata särintressen i första hand! Nya affärer kommer att utvecklas kring en flyttad centralstation, men det ska inte belasta skattebetalarna. Vi ska se till att vi får en kommunikationslösning som fungerar bra till en rimlig kostnad. Gårdaalternativet må ha begränsningar men det har inte kostat en enda krona i utredning än. Därför ska vi pausa arbetet med VL och göra en seriös utredning av GA innan vi går vidare.

    • Sören skriver:

      Det finns så klart ett längre resonemang bakom sammanställningen som görs i rapporten. Kortfattat utifrån grundkriterierna om kapacitet och tillgänglighet;
      • Kapacitet: uppenbara problem att åstadkomma tillräcklig kapacitet på begränsat utrymme, om det alls är möjligt riskerar det bli väldigt dyrt
      • Tillgänglighet: att flytta ut stationen utanför centrum, till ett sämre läge, gör en sådan lösning mindre intressant för både direkt- och bytesresenärer

      Gårdaalternativet som det presenteras ändrar inte något. Deras upplägg måste expanderas kraftigt för att ge långsiktig kapacitetesökning. Hur då? Hur löser de komplicerade anslutningar på begränsat utrymme? Massa obesvarade frågor kvarstår trots tjusiga skisser. Alternativet riskerar bli markant dyrare är Västlänken för att kunna fungera alls.

      Medan Västlänken ökar tillgänligheten genom att tillföra stationer i attraktiva lägen, så ger Gårdaalternativet sämre tillgänglighet jämfört med idag. Är syftet att öka pendeltågens trafikdel är det direkt kontraproduktivt. Idiotiskt, om jag får använda kraftuttryck.
      Potentialen för stadsutveckling är också viktig. Nära centralstation finns stora sådana områden; Gullbergsvass, Frihamnen, Ringön. Potentialen i Gårda är starkt begränsad.

      Utöver ovan bjuder Gårdaalternativet på en ytterligare otrevlig present: restidsförlängningar även i den lokala kollektivtrafiken. När flera spårvagnslinjer dras om för att mata den nya stationen så blir det en omväg för majoriteten av reserelationerna. Smått katastrofalt.

      Att utreda Gårdaalternativet kommer bara vara slöseri med tid och pengar, utifrån den kravbild som finns så har alternativet inte en chans.

      • Kent skriver:

        Var finns detta ”längre resonemang” dokumenterat? Var finns resemönsteranslyser dokumenterade? Det är frånvaron av dessa två pusselbitar som håller liv i motståndet mot VL.

        • Hansson skriver:

          Båda finns dokumenterade även om jag inte kommer ihåg länkarna just nu. Resandeströmmar bör dock finnas med i K2020 utredningen och möjligen även bland dokumenten om Västlänken.

          Det som håller liv i Gårda är dock inget av ovan. Det är istället påståenden om att den skulle vara ”billigare” och ”snabbare” att byggas. Det är ett väldigt fokus på ett det är en kortare sträcka, mindre antal kilometer järnvägsspår, än Västlänken. De missar då det självklara att den inte uppfyller målet att transportera resenärerna dit de skall! Att den ger sämre kapacitet än dagens central struntar de också i.

        • Sören skriver:

          Inte säkert att det är dokumenterat, det rör sig trots allt om ett samråd som gjordes för över 10 år sedan. Lika giltigt idag dock, att flytta ut stationer till ett sämre läge är något man undviker in i det längsta. Sämre tillgänglighet och längre restider är aldrig positivt.

          Relevanta resmönster finns beskrivna i järnvägsutredningen. För nollalternativet 25% som har gångavstånd från centralen. Att majoriteten byter till lokaltrafik är inte samma sak som att deras målpunkt är utanför centrum.

        • Hansson skriver:

          Varför Gårda inte är ett lämpligt alternativ finns beskrivet i en längre kommentar här på sajten https://jatrangselskatt.se/2013/12/15/gardalanken-under-luppen/

          Täthetskarta över verksamhet och boende finns här https://jatilltrangselskatt.files.wordpress.com/2014/12/vl-bftathet.png
          Mer om den finns beskrivet här https://jatrangselskatt.se/2014/12/15/ett-brev-till-frida/

    • Hansson skriver:

      Nej, det är snarare 10% som INTE har centrala staden som mål. Det märks på trafikströmar in och ut från centralen. Det är lätt att hålla med om att Göra är ett olämpligt ställe för en station. Det skulle tvinga alla till byten och ge dem längre restider för att nå sina mål. Vidare så finns det ju heller ingen plats för expansion, nya fastigheter för verksamhet och boende. Tittar man sedan en täthetskarta över boende och verksamheter så ser också att Gårda ligger perifert i ett glesare område. Det uppfyller inte målet med en station!

      • Kent skriver:

        Hansson, detta påstående är helt ogrundat och taget ur luften. Mitt påstående är taget ur en publicerad utredning ”Förstudie..” någonting, och ligger under VL-mappen på trafikverketd hemsida.

        • Hansson skriver:

          Nej, det är ditt påstående inte alls. Resmönstret är som jag beskrev är som det ser ut i verkligheten och det är också därför som det är Västlänken och inget annat som projekteras för byggnation.

          • Kent skriver:

            Som det ser ut i verkligheten? Jag antar att du har en offentlig studie att luta dig på och inte bara dina egna observationer? Du får gärna ge en länk till det dokumentet här.

Kommentarsfältet är stängt.