I söndags röstade göteborgarna nej till trängselskatt. Från flera håll får vi nu till oss att många röstade nej för att de trodde vi röstade om Västlänken, ogillade en del i utformningen eller ville ge politikerna en knäpp på näsan. Detta märks inte minst i de senaste dagarnas Fria Ord i GP där flera insändare uppenbarligen var för trängselskatt men av olika anledningar ändå valde att rösta mot sin egen uppfattning. Genom att det börjar krypa fram mer och mer att många röstade mot trängselskatten på grund av framförallt motståndet mot Västlänken innebär det att resultatet av folkomröstningen blir svårtolkat.Var det verkligen trängselskatten folk röstade om eller var det andra saker som spelade in?

Genom den omläggning i retorik som Vägvalet, Sverigedemokraterna med flera stått för innebär det att de själva undergrävt resultatet för folkomröstningen de så gärna ville ha. Om det visar sig att folk trott att de röstat mot Västlänken, när de i själva verket bara röstat mot trängselskatten, innebär det dels att folk riskerar att känna sig lurade samtidigt som resultatet inte blir särskilt tillförlitligt.

Vägvalets åsiktsförändring.

Det som man röstade nej till var minskade köer och bättre luft och i samma veva såg man till att Västsvenska paketet står utan finansiering. Det gör att viktiga satsningar som Västlänken, Marieholmstunneln som ska avlasta Tingstadstunneln och att Hisingsbron, som ska vara klar 2020 då Göta Älvbron håller på att trilla ihop, helt saknar finansiering. Samtidigt visar det sig att flera kranskommuner och hela regionen nu oroar sig för att övriga investeringar i bland annat tågtrafiken nu antingen blir överflödiga eller dras in tills vidare.

Varför? Det finns inte plats fler tåg i Göteborg. Den lösning man beslutat bygga för att komma tillrätta med trängseln vid Göteborgs centralstation och genom Gårdatunneln (Lisebergsstationen) har just fått sin finansiering satt i fråga. Således blir investeringar som höghastighetståg till Stockholm och andra utbyggnader av tågnätet helt onödiga då ytterligare kapacitet ändå inte kan utnyttjas. Varför? Göteborgarna har genom sitt nej till trängselskatt ställt den enskilt största infrastruktursatsningen i Västra Götaland på årtionden utan finansiering.

Vad händer nu? Läget är fortfarande väldigt oklart. Annelie Hultén, tillsammans med sina övriga kollegor, har konstaterat att Göteborg inte ensamt äger frågan. Det gör hela Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen, Region Halland och staten tillsammans med oss. Formellt är det riksdagen som tar beslut om huruvida Göteborg ska ha trängselskatt eller inte.

För Göteborgs del är den rådande situationen en katastrof och det var bland annat denna situation nätverket JA till trängselskatt ville undvika.. Theo Papaioannou från Vägvalet har hävdat att allt är förhandlingsbart och menar att vi själva kan riva lite som vi vill i paketet. Den typen av agitation fungerar kanske om man har 5% av väljarnas stöd och slipper ta ansvar. De luttrade politiker som sitter vid förhandlingsbordet och har gjort överenskommelsen med alla inblandade parter inser att det inte bara är att justera lite i avtalet så löser sig allt. Förslagsvis borde Theo inbjudas till att sitta med vid förhandlingsbordet när situationen ska lösas med övriga parter och smaka på realpolitikens verklighet. Då kan han knappast påstå att besluten tas bakom stängda dörrar och att han inte får tillgång till information.

Om ingen annan part är intresserad av att ändra någon enskild del i paketet, förutom Vägvalet Sverigedemokraterna med sina gemensamma 12% i Göteborgs kommunfullmäktige, kommer det knappast bli något gehör för den linjen. Göteborgarna röstade nej till finansieringsformen av Västsvenska paketet som också innebar minskad trafik och bättre luft. Uppgiften just nu är att hitta ett sätt att finansiera Västsvenska paketet.

Vägvalets reklam

Göteborgs deal kring trängselskatten var, och är, väldigt förmånlig. Den minskar trängseln och förbättrar luften. Samtidigt återinvesteras alla pengar den är tänkt att dra in i lokal och regional infrastruktur. Pengarna återanvänds alltså till åtgärder som gynnar boende i staden och regionen. Utöver det pytsar även region Halland, Västra Götaland och staten in drygt 18 miljarder kronor. Ungefär 55% av all trängselskatt betalas av boende i kranskommunerna. Göteborgarna står alltså för en mindre del av de 14 miljarder trängselskatten drar in till paketet. Men nu sitter göteborgarna å andra sidan med ansvaret för att dra in alla 14 miljarder kronor. Lösningen är omöjlig att sia om. Flera partier har aviserat att de ämnar att följa resultatet från folkomröstningen. Ulf Kamne har konstaterat att Miljöpartiets vilja är att följa resultatet men att man får hitta finansiering på annat håll samtidigt som andra åtgärder får vidtagas för att minska biltrafiken.

Framtiden lär utvisa vad svaret blir. Men att nej-sidan genom sin retorik kommit att undergräva resultatet av folkomröstningen imponerar knappast på någon. När vi från nätverket JA till trängselskatt i förväg på olika sätt redogjort för den situation som nu uppståt har vi hånats av företrädare från Vägvalet. Men faktum är att precis det vi tidigare sagt nu inträffat. Västsvenska paketet kommer inte ändras, pengarna måste in och ansvaret bär bland annat Vägvalet och Sverigedemokraternas företrädare som medvetet valt att föra väljarna bakom ljuset.

Det innebär att de satt Göteborg i en tråkig sits, riskerar att vara ansvariga för det politikerförakt som kan komma att uppstå till följd av att folk känner sig lurade samtidigt som miljön får stå för hela kostnaden.

/Gabriel Lindh