Frågan:

Den 14 september är det folkomröstning i Göteborg. Frågan som göteborgarna ska ta ställning till är formulerad så här:

”Göteborgs Stad har tillsammans med staten, Göteborgsregionen, Region Halland och Västra Götalandsregionen ett avtal om Västsvenska paketet.

Trängselskatten som infördes i Göteborg 2013 ingår i avtalet och har tre syften: minska trängseln, förbättra miljön och delfinansiera Västsvenska paketet. Paketet innehåller bland annat en ny Götaälvbro, en pendeltågtunnel, en ny älvförbindelse och investeringar i kollektivtrafik.

Kommunfullmäktige har efter ett folkinitiativ beslutat att hålla en rådgivande folkomröstning.

Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?

Ja/Nej”

Paketets finansiering

Ett ja innebär en planenlig fortsättning på de projekt som ingår i det Västsvenska paketet, som pågått i ungefär fyra år och där trängselskatten står för 14 av 34 Mdkr. Göteborgs stad, Västra Götalandsregionen och Region Halland står tillsammans för 3 Mdkr och resterande hälft, 17 Mdkr, finansieras genom statliga anslag.

Det är viktigt att poängtera att den kommunala och regionala medfinansieringen, dit trängselskatten räknas, har varit och är ett villkor för den statliga finansieringen. Det innebär att om trängselskatten tas bort finns inte längre någon garanti för den av staten utlovade summan på 17 Mdkr. Finansminister Anders Borg påpekade tidigare i våras att Göteborg vid ett nej i folkomröstningen riskerar att vid framtida medelsfördelningar förlora den prioritet man har tack vare Västsvenska paketet. Det är regeringen som fördelar de statliga medlen och har det sista ordet i frågan om paketet. Det är dock föga troligt att en fortsatt alliansregering kommer att vara särskilt benägen att riva upp den typ av överenskommelse som paketet innebär, och blir det som det ser ut idag ett regeringsskifte, så är sannolikheten för ett sådant scenario förmodligen än mindre.

Hantering vid ett nej

Så vad händer vid ett nej i folkomröstningen? Hur ska den politiska församlingen i Göteborg hantera ett sådant resultat? Vilka överväganden kan då tänkas bli aktuella? Vi gör ett försök att bena ut tänkbara scenarier utifrån de förutsättningar som råder.

Inledningsvis kan det vara på sin plats att understryka att Göteborgs stad inte ensamma kan besluta om att ta bort trängselskatten. Till att börja med behövs samstämmighet om att så ska ske mellan de fem avtalsparterna: staten, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs stad. Detta kommer att behöva manifesteras i ett nytt avtal. Därefter behöver trängselskatten i Göteborg, som är införd i Sveriges Rikes Lag, avvecklas genom ett riksdagsbeslut.

Ett eventuellt nej i folkomröstningen kommer att hanteras av den nya politiska församlingen efter valet. Hanteringen kommer att påverkas av hur den nya mandatfördelningen mellan partierna ser ut och vilket styre Göteborg får. Det kan också tänkas att hanteringen kan påverkas av hur stor majoriteten för ett eventuellt nej blir. Men oavsett mandatfördelning och storleken på en eventuell nej-majoritet, så finns det förutsättningar som gör det möjligt att bedöma sannolikheten för olika utfall i hanteringen.

Ändring av innehållet i paketet

Vad gäller innehållet i paketet, det vill säga de infrastrukturprojekt som ingår i de avtal som har slutits, är det ytterst osannolikt med en förändring vid ett nej i folkomröstningen, oavsett hur mandatfördelningen i fullmäktige ser ut efter valet. Stegen för en förändring är helt enkelt för många och var och ett av dessa för osannolika.

Till att börja med är de ingående projekten en bred politisk kompromiss som alla politiska partier i båda blocken, alliansen och de rödgröna, står bakom. Att bryta den överenskommelsen, oavsett politiskt styre, förefaller mycket osannolikt även om Vägvalet och/eller Sverigedemokraterna skulle bli vågmästare efter valet. Det skulle i så fall medföra en avgrundsdjup spricka mellan blocken där man för en mycket lång framtid inte skulle kunna lita på blocköverskridande överenskommelser, då skiftande majoriteter kan riva upp långsiktiga och breda uppgörelser, vilket i sin tur skulle leda till en förödande kortsiktighet för politiken i Göteborg och vara hämmande för all typ av utveckling och tillväxt för staden och regionen. En stor risk är att den politiska kostnaden för att vara visionär och framåtsträvande skulle anses vara för hög, varför framtida satsningar på välbehövlig infrastruktur som stadsbana, tunnelbana med mera riskerar att utebli.

Om vi ändå leker med tanken att det osannolika skulle inträffa, att Vägvalet och/eller Sverigedemokraterna i en vågmästarroll skulle kunna pressa en enkel majoritet i fullmäktige till en hållning där Göteborgs stad önskar riva upp avtalen med avseende på de ingående projekten, så är det fortfarande en väldigt lång väg att gå för att så faktiskt ska bli fallet. Avtalen är som sagt ingångna mellan fem parter; staten, Västra Götalandsregionen, Region Halland, Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs stad. För avtalens bestånd räcker det om en av de fyra övriga parterna tycker att projekten i Västsvenska paketet är för viktiga för att inte vilja bryta avtalen. Om man ska ändra eller upphäva ingångna avtal måste det nämligen råda samstämmighet kring detta mellan alla medverkande parter, annars fortsätter avtalen att gälla. Det är osannolikt bara att någon av de övriga parterna skulle gå med på att avbryta arbetena med de pågående och planerade projekten, och att alla fyra skulle göra det är i praktiken uteslutet.

Slutsatsen är att projekten i det Västsvenska paketet kommer att genomföras oavsett resultatet i folkomröstningen och mandatfördelningen i Göteborgs kommunfullmäktige efter valet.

Ändring av paketets finansiering

Då återstår frågan om finansieringen av paketet vid ett eventuellt nej i folkomröstningen. Stegen för en förändring av finansieringen är inte lika oöverkomliga som stegen för en förändring av paketets projekt. Till att börja med är det finansieringen i form av trängselskatt som omröstningen handlar om och inte projektinnehållet som en del, möjligen av taktiska skäl, försöker hävda. Det vill säga omröstningen handlar inte om Västlänken eller övriga projekt i paketet. Vid ett nej kommer mandatfördelningen i fullmäktige sannolikt få stor betydelse för hur väljarkårens rådgivande ställningstagande kommer att hanteras. Vi behöver inte nödvändigtvis spekulera i alla tänkbara mandatfördelningar men låt oss leka med tanken att Vägvalet och/eller Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarroll sådan att de lyckas förmå en enkel majoritet i fullmäktige till en hållning där Göteborgs stad vill få bort trängselskatten.

Om de andra parterna i det Västsvenska paketet skulle gå med på att ta bort trängselskatten lär kravet på Göteborgs stad vara att ordna en alternativ medfinansiering i samma storleksordning som trängselskatten. Sannolikheten att få bidrag till den alternativa medfinansieringen från de andra parterna lär vara ytterst liten då stadens förhandlingsposition i ett sådant läge skulle vara svag. Möjligen skulle man kunna tänka sig ett litet bidrag från de kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund, men även en sådan uppgörelse förefaller ganska osannolik. Under alla omständigheter skulle det kräva en stor insats av allmänna medel från Göteborgs stads sida. Tänkbara alternativ skulle kunna vara en höjning av kommunalskatten eller en utförsäljning av kommunala bolag eller en kombination av dessa båda alternativ. De insatser som skulle krävas från stadens sida skulle begränsa utrymmet för viktiga satsningar inom andra kommunala sektorer, såsom vård, skola, omsorg och så vidare.

Utan trängselskatt blir kostnaden högre och nyttan lägre för Göteborg

Insatserna från göteborgarnas sida för det Västsvenska paketet skulle bli proportionerligt mycket större vid ett borttagande av trängselskatten på grund av det stora bortfallet av intäkter från bilister som pendlar in från övriga kommuner. Men kanske ännu allvarligare skulle den samhällsekonomiska förlusten vara. En samhällsekonomisk förlust som skulle uppstå på grund av sämre framkomlighet i vägnätet för privatpersoner och näringslivets transporter, försämrad luftmiljö och sämre incitament för kollektiv-, gång- och cykeltrafik och därmed försämrad folkhälsa, ökade utsläpp av klimatgaser och sämre förutsättningar för en god stadsbyggnadsutveckling med avseende på luftmiljö, buller och markbehov.

Den givna slutsatsen är att utan trängselskatten kommer göteborgarna behöva betala mer för det Västsvenska paketet men utan de goda samhällsekonomiska effekter som trängselskatten ger. Ur göteborgsk synvinkel är det således klokast att behålla trängselskatten och vi bör ge politikerna stöd för den uppfattningen genom att rösta JA i folkomröstningen.

/Carl Bellinder