Vägvalets dubbla måttstockar

Under veckan har vi haft en replikväxling med företrädare för Vägvalet på GP debatt. Det är bra att Vägvalet äntligen accepterar att det finns fler skäl att bygga infrastruktur än snäva ekonomiska kalkyler, men deras debattartikel gör det också tydligt att partiet har flera måttstockar i verktygslådan. Eftersom debattsidorna är för begränsade för att medge mer djupgående analyser följer vi upp frågan här på bloggen.

Medfinansiering

Vägvalet vänder sig emot att region och kommuner medfinansierar utbyggnaden av E20. Det är de inte ensamma om, men medan andra parter accepterar läget och försöker göra det bästa av det står Vägvalet kvar på motorhuven och skriker sig hesa. Vad tycker Westberg, Törnqvist och Trewe att regionen och kommunerna ska göra; tacka nej till statens anslag och hålla tummarna för att E20 klättrar upp på prioritetslistan någon gång i framtiden? Det framgår inte, konkreta förslag tycks inte vara partiets starka sida.

Det retoriska knepet att ställa frågor i konflikt med vård och omsorg känner vi igen från ett annat parti. Det är och förblir en slarvig och oärlig förenkling som inte gynnar samhällsutvecklingen. Har Vägvalet tillgång till inblandade parters budget för de närmsta åren, där det skulle framgå att nedskärning inom sjukvården kommer ske på grund av utbyggnaden? Är de säkra på att om staten tillför extra medel, så kommer de pengarna inte att tas från just skola, vård och omsorg? I slutändan kommer pengarna trots allt från samma källa. Vägvalet undviker att beröra att exakt samma nedskärningar alternativt skattehöjningar som de motsätter sig på regional och kommunal nivå istället måste ske på statlig nivå om de får som de vill.

Att medfinansiering skulle vara något nytt stämmer inte heller. Ett nära exempel är Götatunneln, som medfinansierades av Göteborgs kommun. Infrastruktursatsningar kan ha både nationella och lokala nyttor, och genom medfinansiering får de lokala parterna mer att säga till om. Det som är nytt är att regeringen deklarerat att medfinansiering ska tillämpas i större utsträckning än innan. Det finns förvisso problem med medfinansieringsprincipen som bland annat Riksrevisionen tar upp, men det är inte alls dessa problem som Vägvalet berör i sin debattartikel.

Lönsamhet

Westberg, Törnqvist, Trewe 20/4 2014

Westberg, Törnqvist, Trewe (samtliga Vägvalets regionlista) 20/4

Det är glädjande att höra att Vägvalet äntligen accepterar att infrastruktur kan ha ett värde trots att de inte är lönsamma ur ett strikt samhällsekonomiskt perspektiv. Det är själva huvudpoängen i vår replik, och något vi ofta påpekat för partiets representanter. Vägvalets har under lång tid pekat ut Västlänken som ”olönsam”, baserat på att den har en svagt negativ nettonuvärdeskvot. Att Trafikverket i sin slutbedömning, där man även tar hänsyn till ej prissatta effekter, konstaterar att Västlänken är samhällsekonomiskt motiverad har man ignorerat.

Därför blir det lite lustigt när Vägvalet försvarar ett vägbygge som har sämre lönsamhet än Västlänken, och motiverar sitt stöd utifrån effekter som det inte går att sätta en prislapp på. Hade de tillämpat samma resonemang på E20 och Västlänken så hade de antingen varit för eller emot båda. Därför är det högst relevant att fråga sig varför de använder sig av direkt motsatta resonemang i den jämförelsen. Sett till partiets övriga ställningstaganden framstår det som troligt att skillnaden ligger i att det ena är en bilväg och det andra en kollektivtrafiksatsning. Att Vägvalet väljer väg är inte direkt överraskande.

Ekonomi

Theo Papaioannou (partiledare Vägvalet), GP chat

Theo Papaioannou (partiledare Vägvalet), GP 27/3

Bengt Hansves (13:e namn Vägvalet, Västra Götaland), Twitter 30/3

Bengt Hansves (6:e namn Vägvalet, riksdagen), Twitter 30/3

Maria Berjaoui (6:e namn Vägvalets vallista för Göteborg), Twitter 13/3

Maria Berjaoui (6:e namn Vägvalet, Göteborg), Twitter 13/3

När det kommer till Västlänkens kostnad tycks det mest som om Vägvalets representanter slår tärning. I slutrepliken drar Westberg, Törnqvist och Trewe (partiets tre toppnamn till regionvalet) till med 30 miljarder. Att deras utsagor varierar med 80 miljarder från gång till gång ger inte ett seriöst intryck och vi göteborgare måste ifrågasätta syftet bakom dessa till synes slumpmässiga siffror. Är det okunskap eller en medveten strategi från Vägvalets sida?

Slutligen väntar vi fortfarande på att Vägvalet finansierar sina förslag. Om trängselskatten tas bort, var tänker de hämta 14 miljarder från? Det är uppenbart att effekten kommer bli skattehöjningar och troligtvis en del nedskärningar i Göteborgs kommun, men det vill man ogärna diskutera. Vägvalets inställning till trängselskatten är alltså i direkt konflikt med den oro för vård och omsorg man uttrycker i debattartikeln och den skattesänkning som utgör en av deras ytterst få allmänpolitiska ställningstaganden.

Dubbla måttstockar

Den kritik vi framförde i GP är alltså högst relevant. Vägvalet använder dubbla måttstockar. När det kommer till kollektivtrafik är lönsamheten (verklig eller påhittad) avgörande men för bilväg finns det med ens viktigare faktorer. När kommuner och regioner skjuter till pengar så går det ut över sjukvården, medan den statliga ekonomin ses som en outtömlig skattkista som man kan ta av utan att det går ut över andra utgiftsposter — och när det kommer till effekterna av sin egen politik är orosmolnen plötsligt bortblåsta.

Slutsatsen kan bara bli att Vägvalet tillämpar andra prioriteringar än de man ger sken av. Den röda tråden ”ja till bil, nej till kollektivtrafik” framgår med all tydlighet om man skrapar lite på lacken. Bristen på konsekvens och helhetssyn gör att Vägvalet saknar trovärdighet.

/Sören Jensen (skribent), Gabriel Lindh och David Liljeros

Det här inlägget postades i Svar på tal och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Vägvalets dubbla måttstockar

  1. Hansson skriver:

    Västlänken är central för både regionens och Göteborgs utveckling. Redan nu så ser man att de ”icke prissatta” effekterna träder från börjar realiseras. Det handlar bland annat om att bygga i anslutning till pendeltågsstationer, man kan läsa om det här http://weblisher.textalk.se/vastsvenskapaketet/20140416/

    En viktig propplösare är både Marieholmsbron och Marieholmstunneln. Den första för att lösa tågtrafiken över älven och den andra för att avlasta Tingstadstunneln och minska den kaotiska trängseln där samt minska de stora störningar i trafiken som blir följden av minsta incident. Tunnlarna delar på trafiklasten på ett bra sätt.

Kommentarsfältet är stängt.