Rösta blankt kan bli ett tredje alternativ

Inför folkomröstningen om trängselskatt vill valnämnden att Rösta blankt kan bli ett tredje alternativ, GP 16/10. Ett ”tredje alternativ” på det sätt att blankröster räknas är i grunden en bra idé.

Det viktigaste med folkomröstningen är att den ger en tydlig signal till politikerna om vad folket tycker (omröstningen är rådgivande, inte beslutande). Att då erbjuda endast två alternativ; Ja eller nej, kan verka som en bra lösning. Antingen blir det ja eller nej, tydligare kan det knappast bli.

Tyvärr kvarstår en hel del frågor även efter att folket sagt sitt Ja eller sitt Nej. Framförallt är det omöjligt att veta om en Nej-röst betyder att väljaren motsätter sig hela konceptet med trängselskatt eller om det t.ex. är någon speciell del av hur trängselskatten är utformad (t.ex. hur några betalstationer är placerade) som gör att väljaren röstar Nej. Poängen är att om valet bara erbjuder ett Ja eller ett Nej så går det inte att få svar på denna sortens frågor. Vid ett ev. Nej kan politikerna svårligen anse sig informerade om vad folket tycker.

Som man frågar får man svar, heter det. Ett Nej blir alltså svårt att tolka om det enda alternativ som erbjuds är ett Ja. I verkligheten är det många som inte bryr sig, som inte har någon direkt åsikt etc. Vissa väljare kanske i grunden är positiva till trängselskatt men motsätter sig ändå vissa delar av hur systemet är byggt. Att då tvinga in dessa i ett Ja/Nej blir problematiskt. Om blankrösten görs till ett tredje alternativ kan den fånga upp alla de som varken vill rösta ja eller nej, men som inte erbjuds något alternativ.

Vi kan göra ett tankeexperiment: Om vi antar att alla väljare faktiskt vet om de är för eller emot trängselskatt så kommer möjligheten till blankröst inte göra någon skillnad – alla kommer ändå rösta ja eller nej och resultatet blir då tydligt. Om folket inte vill ha trängselskatt så kommer blankrösten inte göra någon skillnad.

Om vi istället antar att många väljare inte har en åsikt som är stark nog åt varken Ja eller Nej, men att alla ändå måste välja bland dessa två så blir resultatet svårt att tolka.

Om folkomröstningen ger ett tydligt Nej trots att blankröst-alternativet finns, då kan vi vara väldigt säkra på att majoriteten inte vill ha trängselskatt. Utan blankalternativet är ”Nej” det enda ”missnöjesalternativet” oavsett vilket nivå av missnöje vi pratar om . Utan blankalternativet kan ett Nej betyda allt ifrån ett visst missnöje med utformningen av trängselskatt till faktiskt motstånd mot alla former av trängselskatt. Utan ‘blanken’ blir ett Nej svårare att tolka.

Önskar vi tydlighet så måste vi fråga oss ”tydlighet för vem”? Jag tycker att omröstningen skall ge politikerna så mycket information som möjligt. Blankalternativet ger större information och bättre legitimitet åt valresultatet – både åt ett Ja och åt ett Nej. Om en stor del röstar blankt så vet vi att de inte har några starka preferenser – den informationen kan en simpel Ja/Nej-omröstningen inte ge. En folkomröstningen om trängselskatt med det tredje alternativet att rösta blank kommer alltså spegla folkviljan bättre.

/Samuel

(Sen är det ju också väldigt viktigt att valresultatet blir stort, annars spelar det ingen roll hur rösterna utfaller om det bara är en liten del av folket som röstat. Är valdeltagandet lågt kan vi i princip inte uttala oss om vad ”folket” tycker. Mer om det en annan gång.)

Det här inlägget postades i Aktuellt, Trängselskatt och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Rösta blankt kan bli ett tredje alternativ

  1. Kristoffer skriver:

    De som väljer att gå och rösta i kommunal-region-riksdagsvalet 2014 men som väljer att inte rösta i denna fråga… Det är det implicita blankalternativet redan som det ser ut nu, med bara ja och nej. Gör man det alternativet explicit, så är jag övertygad om att ja-sidan förlorar fler röster till detta mellanmjölksalternativ än nej-sidan. Nej riskerar att få fler röster än ja, vilket jag inte tror skulle skett om man bara hade två alternativ. Ja och blankt kommer i och för sig nästan garanterat få fler röster än nej, men ändå… Bråk om hur man skall tolka resultatet kommer man i vilket fall inte ifrån. Eller snarare, i bägge fall är bara ett klart ja som det inte går att bråka om och chansen att man får det med möjligheten att rösta blankt är mindre än utan.

    • janlenander skriver:

      Jag håller med om att det kan vara otaktiskt för ja att förorda räkning av blankröster. Det känns som att vi löper större risk att blankröster tas från de som skulle ha röstat ja. När allt fler får insikt i vilka effekter ett nej, får på jobben, ekonomin och livskvaliteten så lämnar de detta. Andelen osäkra gick upp i senaste mätningen.

      För mig är dock blankröster en viktig demokratifråga och det räcker för mig.

  2. janlenander skriver:

    Jag vill påpeka att jag inte bedömer att många skulle rösta blankt om det gick. Då struntar de i att rösta. Är frågan värd den uppmärksamhet den får här? Nu vet jag i och för sig att Vägvalet reagerat starkt och att den därför blir aktuell men om det inte varit så aktualiserad, skulle den då vara värd ett inlägg.

  3. Per skriver:

    Vad spelar det här för roll egentligen? Ni accepterar ju ändå inte ett nej i folkomröstningen.

    • Sören skriver:

      Vad menar du med ”acceptera”?

      Personligen tycker jag trängselskatten är bra och behövlig, och kommer vara för oavsett vad som händer under och efter valet. Det är inte konstigare än att jag är emot exempelvis riskkapitalbolag i välfärdssektorn trots att folkvalda politiker är för. Å andra sidan innebär det inte att jag kommer försöka sabotera saker, likt en del ivriga trängselskattmotståndare försökt förstöra stationerna.

      Vad jag försöker säga är att ordet ”acceptera” blir väldigt oprecist i sammanhanget.

    • Kristoffer skriver:

      Vi som är för trängselskatt är en heterogen grupp och jag kan givetvis inte tala för alla. Men ett otvetydigt nej – alltså en klar majoritet nej vid högt valdeltagande – skulle åtminstone jag acceptera. Så vad menar du med ”ni”?

  4. Britta skriver:

    Sedan 1977 har vi haft över 175 lokala folkomröstningar, i nio av tio fall har man följt utslaget, så det där med att en folkomröstning endast är rådgivande har lite betydelse i verkligheten. Överhuvudtaget uppfattas ”rådgivande” val och folkomröstningar som ett ”otyg” (citat Olof Ruin) som inte tillhör en modern demokrati som Sverige. Lika mycket frånråder alla experter och Europarådet från att ha tredje alternativ som tex aktiva blankröster eller kvorum för valdeltagande. I vår demokrati ska de avgöra som deltar inte dem som inte deltar. Regelverket är ganska så klart: det handlar om hur politiker ska tolka utan hur vi medborgare bestämmer oss för i val och omröstningar. Bra att vi sedan ett par år tillbaka har en förstärkt lagstiftning när det gäller medborgramakten. Folkomröstningen i Göteborg blir en bra indikator hur mogen vår folkstyre har blivit.

    • slindh skriver:

      Hej Britta, tack för din kommentar.
      Jag är inte säker på att jag förstår din poäng. Att omröstningen är rådgivande är ju ett konstaterande.
      Att rådgivande omröstningar överhuvudtaget uppfattas som ett ”otyg” får du gärna ge en källhänvisning till. Vad Statsvetaren Henrik Ekengren Oskarsson däremot påpekar är att folkomröstningar överlag är behäftade med en mängd problem. Vad som därtill är välkänt är att beslutande folkomröstningar lett till väldigt stora problem i Kalifornien, där de används frekvent.
      Vad som dessutom är känt om kommunala folkomröstningar är att valdeltagandet sällan är över 50 % – det tycker jag är ett verkligt problem för legitimiteten. Att inte delta i ett val, eller att rösta blankt, är också en politisk handling oavsett om det beror på ointresse, ovilja, missnöje eller lättja. Kvorumregler är nog inte önskvärt – det håller jag med om. Men när t.ex. Strängnäs kommun röstade om ny skolorganisation tidigare iår deltog 17 % av de röstberättigade. Efter ett sånt resultat kan man väl knappast hävda att man vet vad folket vill?
      Du får gärna ge lite källhänvisningar till några av experterna du skriver om. Jag vill gärna se vad de skriver.
      Omröstningen i Göteborg skall bli mycket spännande. Själv håller jag med Ekengren Oskarsson (se länken ovan) att vi saknar en svensk praxis för folkomröstningar. Det hade varit bra att få en sådan på plats.

Kommentarsfältet är stängt.