Spårvägens framtid

I gårdagens GP (22/9) publicerar Einar Hansson en debattartikel med titeln ”Spårvägen — den glömda länken i Göteborg”. Hansson håller de investeringar som nu genomförs inom Västsvenska Paketet som mycket viktiga, men menar att strategin för utveckling av spårvagnsnätet lyfts fram för dåligt.

Problemet med artikeln är att den kan ge intryck av att det helt saknas planer och strategier för utveckling av spårvagnsnätet, vilket inte är fallet. Det finns både kortsiktiga och långsiktiga planer på hur nätet ska byggas ut och utvecklas. En liten sammanfattning kan vara på sin plats.

K2020 spårväg

K2020 spårväg

Hisingen

Spårväg till Backa och längst med Norra Älvstranden har efterfrågats länge. Spårreservat finns redan och båda projekten är under utredning.

Kringen

Kringen möjliggör en central ringlinje. Den första etappen stod klar 2003 och innefattade Chalmerstunneln, spår på Skånegatan samt bro från Linnéplatsen upp mot Sahlgrenska. Nästa etapp är Badhuslänken, en spårdragning från Järntorget längst södra älvstranden till Lilla Torget. Den är påbörjad och beräknas stå klar 2015. Därefter byggs Operalänken som fortsätter förbi operan till Centralstation.

Gullbergsvass

Operalänken förlängs med hållplatsläge norr om Nils Ericssonterminalen, alltså i direkt anslutning till Västlänkens station, vidare genom Gullbergsvass till Gamlestaden. Anledningen till sträckningen är att området kommer utvecklas kraftigt.

Stor-Kringen

En ringlinje längre ut än Kringen ovan, vilken omfattar båda sidorna av älven. Första etappen är en tunnel mellan Masthuggstorget och Lindholmen. Tunneln förlängs senare från Masthuggstorget till Linnéplatsen. Ytterligare en älvförbindelse från Odinsplatsen, genom Gullbergsvass och över till Ringön är också påtänkt. Vidare vill man ta fram spårreservat till Torslanda och Askim för att eventuellt förlänga spårvagnslinjer längre ut.

Många av projekten ovan finns med i strategidokumentet K2020, eller Kollektivtrafikprogram för Göteborgsregionen som undertiteln lyder. Här ingår även den utveckling av pendeltågstrafiken som påbörjats och innefattar Västlänken samt stationer i Gamlestaden och Brunnsbo.

En av huvudstrategierna är att skapa fler bytespunkter för pendelresenärer och därmed sprida ut trafiken mer. Idag sker nästan alla byten vid Centralstationen vilket belastar den lokala kollektivtrafiken kring Drottningtorget och Brunnsparken hårt. Genom att möjliggöra byten närmare resenärens start- och/eller målpunkt så förkortas inte bara restiden utan trafiken fördelas jämnare över spårvagnsnätet.

Ett annat förslag som ofta återkommer är Allélänken, vilket i korthet handlar om en underjordisk spårvägslänk Centralstation, Avenyn, Haga, Järntorget till Linnéplatsen. I Västlänkens underlag framgår att man tagit hänsyn till sådana lösningar och sett till att det finns tillräcklig höjd ovanför för att kunna bygga grunda spårvägstunnlar.

Vare sig viljan eller bra förslag saknas alltså. Problemen är att kollektivtrafikinfrastruktur har starka beroenden mellan sina delar, och att utredningar ofta tar lång tid. Sedan är det naturligtvis också en ekonomisk fråga, infrastruktur är dyrt och lokala investeringar på exempelvis spårväg får normalt inte medfinansiering från statligt håll. Därför är det ett svårt pussel att lägga, rätt saker ska göras i rätt ordning med begränsade resurser. Med Västsvenska Paketet på plats blir dock många underliggande problem lösta vilket öppnar för spårvägsinvesteringar som tidigare varit låsta.

/Sören Jensen

Det här inlägget postades i Svar på tal och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Spårvägens framtid

  1. janlenander skriver:

    Jag brukar ofta framhålla att Göteborgs kommun betalar in 1 miljard till VästSvenska Paket (VSP) och får tillbaka 3 i form av övriga kollektivtrafikinvesteringar. Dessutom kommer VSP att bli en rejäl vitamininjektion för vår arbetsmarknad med kraftigt ökade skatteintäkter för Göteborgs kommun. När jag frågade planeringsansvarig om andra investeringar så gav hon ett vagt och tveksamt intryck. Det finns jättebra tankar och planer men det verkar som att det skulle behövas lite blåslampa i den här frågan. Västlänken är en fantastisk möjlighet för att ge kollektivtrafiken ett lyft men den förbättrar också de ekonomiska möjligheterna så ingen behöver vänta med annat.

  2. Jonas skriver:

    Jag vet inte om jag håller med dig Sören, Einar lyfter fram att det finns idéer i sin debattartikel. Det han kritiserar är att det inte finns en samlad strategi kring hur man ska utveckla spårvägsnätet och resurser kopplade till det. Jag tycker det är helt rätt fråga han lyfter och tycker det är bra att någon kan blicka bort från Västlänken (där vi har politisk enighet och genomförandet är i gång). Kanske är det något som Trafikkontorets stadsbaneutredning ska fundera över, har inte sett så mycket om den. Någon som vet?

    • Sören skriver:

      Nu var det här inlägget inte så mycket kritik av debattartikeln. Vissa saker kan jag hålla med om, andra inte.

      Som jag skriver, så ser jag ett problem i att artikeln kan ge intryck av att det inte finns några planer alls. Jag har sett hur artikeln använts på det sättet på sina håll, vilket jag ville bemöta. Jag tror inte att det varit Hanssons avsikt att den skulle användas som tillhygge mot Västlänken, om man säger så …

    • janlenander skriver:

      Jonas,

      Jag upplever det som mycket viktigt att lyfta fram allt det som finns som förslag och artikeln i GP var mycket positiv. Sörens inlägg förtydligar möjligheterna och som du märker av hans kommentarssvar så är det inte för att minska intresset för förslagen hna skriver sitt inlägg.

      Vi kanske alla kan enas om att Göteborgspolitikerna behöver mer blåslampa nu när de har pengarna och möjligheterna att göra något mer.

  3. hoogens skriver:

    Reblogga detta på Hoogens and commented:
    Trevlig sammanfattning av planerna inför framtida spårvägssatsningar.

  4. Ping: Isitt gräver vilse | Ja till trängselskatt i Göteborg

Kommentarsfältet är stängt.